Stent med läkemedel kan vara framgångsrik mot restenoser

Patienter med förträngda kornarkärl som får stentar som frisätter läkemedel, kan löpa mindre risk att drabbas av restenoser än dem som får vanliga stentar.

23 apr 2002, kl 17:00
0

Annons

De senaste åren har ett flertal studier, med varierande resultat, publicerats på stentar som frisätter läkemedel.

Vid ACC presenterades positiva resultat från olika studier som studerat den naturligt förekommande antibiotiska substansen sirolimus.

Jean Fajadet från Pasteurkliniken i Toulouse i Frankrike presenterade data från en 210-dagars uppföljning av Ravel-studien. Där sågs ingen förekomst av restenos i de 120 patienter som fick stent med sirolimus. I gruppen som fått placebostent förkom 26 procent restenoser. Den totala överlevnaden var 94 procent i sirolimusgruppen mot 71 procent i placebogruppen.

Ännu mer positiva resultat presenterade Jose Eduardo Sousa från Sao Paulo i Brasilien. Tvåårsdata uppvisade inga dödsfall och inga restenoser.

Den tyska Coast-studien, som undersökte heparinfrisättande stentar på 600 patienter med förträngningar i de små kornarkärlen, kunde dock inte visa någon skillnad i någon av de tre studiegrupperna avseende restenos, hjärtinfarkter eller andra hjärtproblem. Michael Haude, som presenterade studien, sa att den heparinfrisättande stenten inte uppvisar någon klinisk fördel i små koronarkärl.

Väggen skadas alltid

Inplanterbara stentar är det mest effektiva sättet att behandla förträngda kornarkärl. Problemet är att kärlväggen alltid skadas vid ingreppet. Cellerna reagerar som vid en vanlig cellskada och växer till för att reparera vilket ger tillväxt in i stenen och en ny förträngning, en restenos, uppstår.

Ett flertal substanser har studerats, bland annat blodförtunnande läkemedel, som heparin, för att minska risken för blodproppar i samband med förträngda kärl, samt läkemedel med antiinflammatoriska och immunsuppressiva egenskaper, som tacrolimus. Det används normalt för att behandla organavstötning vid transplantation.

Andra substanser som har studerats är cancerläkemedlet paklitaxel och rapamycin.

Ett flertal studier pågår fortfarande i USA och Europa. Bland annat studeras effekten av att sätta in en läkemedelsfrisättande stent inuti en gammal stent som har drabbats av restenos.