Behandling med kolesterolsänkaren rosuvastin, Crestor, hade en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdom i patienter som i dag inte har indikation för att behandlas med läkemedlet. Det visar en ny studie publicerad i New England Journal of Medicine.
I studien, som genomfördes i 21 länder, ingick totalt 12 705 personer med intermediär risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det innebar att de hade minst en riskfaktor i form av till exempel hög midja-stusskvot, rökning eller låga nivåer av det ”goda” kolesterolet HDL, men ingen utvecklad hjärt-kärlsjukdom.
Samtliga personer i studien behandlades i fyra veckor med både blodtrycks- och blodfettssänkande mediciner. Därefter lottades deltagarna till att få antingen rosuvastin i dosen 10 mg per dag eller placebo.
Vid uppföljning efter i median 5,6 år hade 3,7 procent av de som fått aktiv substans drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död. I placebogruppen var motsvarande siffra 4,8 procent. Det innebar en statistisk signifikant riskminskning att insjukna i hjärt-kärlsjukdom med 25 procent.
Förebyggande behandling med statiner har diskuterats förr och frågor har väckts om risk-nyttabalansen med behandling. För att nå motsvarande resultat som i studien behöver 91 personer behandlas för att undvika en av de ovan nämnda sjukdomshändelserna.
Claes Held är kardiolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och har varit svensk huvudprövare för studien. Till Dagens Medicin konstaterar han att det är relativt många som måste behandlas för att nå resultat, men att det är angeläget att hitta sätt att minska risken för hjärt-kärlsjukdom som är ett stort globalt problem.
– Det kan säkert uppstå diskussion kring risker med överbehandling och medikalisering. Och det är en viktig diskussion. Samtidigt svarar hjärt-kärlsjukdom för en stor sjukdomsbörda, inte minst globalt sett. Alla sätt att minska denna börda är välkommen även om livsstilsåtgärder alltid är förstahandsmetod, säger han till Dagens Medicin.
Forskarna bakom studien konstaterade att behandlingen med rosuvastin inte gav någon ökad risk för biverkningar i form av diabetes eller påverkan på levern. Däremot upplevde en ökad andel i behandlingsgruppen muskelbesvär och något fler patienter som fick läkemedlet behövde opereras för grå starr.
Förutom effekt av rosuvastin undersöktes effekten av blodtryckssänkande och vätskedrivande läkemedel i en studiearm. Där konstaterar forskarna att behandlingen inte hade någon generell effekt på insjuknande i hjärt-kärlsjukdom.
Studien, som presenterades på den pågående hjärtkongressen ACC i Chicago, finansierades av Canadian institutes of health och Astrazeneca.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Jag tycker att LmV ska sluta helt med att rapportera RRR och alltid rapportera ARR istället – att ange NNT är inte tillräckligt.
NNT landar skyhögt 91 personer tar läkemedlet under 5,6 år för att undvika en hjärt-kärlhändelse som de de flesta överlever. För totalmortaliteten i studien skiljer endast 0,3 %, som inte heller är statistiskt säkerställd. I detta perspektiv behöver 333 personer äta läkemedlet i 5,6 år för att undvika en dödlig hjärt-kärlhändelse. Till detta kommer biverkningarna och skyhöga kostnader. De läkemedelssponsrade studierna behöver rapporteras mer kritiskt för att skilja agnarna från vetet, inte minst i LmV.
En viktig sak bör förtydlas när det häller studiens blodtrycksarm. Som det står i artikeln får man uppfattningen att det inte är lönt att behandla hypertonipatienter med läkemedel. Snittblodtrycket i studien låg på 138/82 mm Hg i studien. Per definition har vi alltså inte med en hypertonipopulation att göra. När man delar upp materialet ser man dock en stark trend till gynnsamt utfall hos patienter som hade ett blodtryck på > 143 mm Hg systolist. Studien saknar dock statistisk styrka (endast 4000 patienter med BT > 143 mm Hg + medelhögriskpatienter) att lämna ett definitivt besked hos dessa.
Effektmåttet totalmortalitet är säkert intressant men går vi efter detta måttstock kommer väldigt få sjukvårdsinsatser att hålla måtett. Till exempel har man aldrig visat att tillägg med klopidogrel till ASA hos stentade patienter med akut hjärtinfarkt minskar totalmortaliteten!!
Nima Salari
Apotekare, Apotek Hjärtat