Under tre och ett halvt år har utredaren Åsa Kullgren haft i uppdrag att utreda beredskapen inom hälso- och sjukvården vid en kris- eller krigssituation. I dag lämnade hon över slutbetänkandet av utredningen till regeringen. Där framhåller hon bland annat att staten bör få en utökad befogenhet att agera vid kriser i vården.
– Det här betänkandet handlar om statens roll i ledning och styrning och dess utökade befogenheter att agera vid en katastrof i vården. Det handlar om ett nytt system som ska vara på plats för att tydliggöra vad som gäller när den svenska hälso- och sjukvården hamnar i en situation när resurserna inte räcker och man tvingas omfördela och prioritera, sa Åsa Kullgren på en pressträff under onsdagsförmiddagen.
Ska hjälpa varandra vid kriser i vården
I dag är kommuner och regioner skyldiga att hjälpa varandra om Sverige befinner sig i en krigssituation. I andra situationer så är det frivillighet som gäller, vilket utredningen vill ändra på.
– Coronapandemin har visat att det finns en stor vilja från regionerna att frivilligt stödja varandra i en svår situation, men trots det så bedömer utredningen att det finns skäl att införa en skyldighet att regioner och kommuner ska hjälpa varandra i en situation av allvarligt slag, sa Åsa Kullgren.
Om en region eller kommun inte kan upprätthålla en vård som inte kan anstå ska regionen anmäla situationen till regeringen, föreslår utredningen. Regeringen, eller den myndighet som regeringen föreslår, ska då utreda anmälan och om det behövs kunna besluta om att en annan region måste hjälpa till.
– Det kan handla om att ta emot patienter eller omfördela resurser. En region ska dock inte behöva göra detta om man själv riskerar att hamna i ett läge där man inte kan uppnå en vård som inte kan anstå. Det här handlar helt enkelt om att rädda liv och utjämna vårdresurserna i ett svårt läge, sa Åsa Kullgren.
I ett ytterligare försämrat läge ska regeringen ges befogenhet att utlysa katastroftillstånd i vården i en region eller en kommun, föreslår utredningen.
– I det här läget kan man vara tvungen att göra prioriteringar även bland de svårast sjuka.
Planering inför eventuella smittoutbrott
I betänkandet finns också bestämmelser som tydliggöra att kommuner och regioner planera för en god beredskap i sjukvården så att de kan hantera ett stort antal skadade eller sjuka. Detta gäller till exempel vid kriser i vården som stora smittoutbrott.
Utredningen föreslår också att katastrofmedicin införs som en obligatorisk del i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor.
Lagerhållning av läkemedel
Åsa Kullgren nämnde även problemet med att brister på sjukvårdsmaterial och läkemedel kan uppstå. Detta har utredningen tittat på i två delbetänkanden.
– Under två år så har svensk sjukvård prövats av coronapandemin. Inledningsvis uppstod det en brist på skyddsutrustning och till viss del läkemedel. Grunden till detta kunde vi se var att många regioner hade slimmade och obefintliga lager av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. När den globala försörjningskedjan inte kunde leverera varor som hela världen efterfrågade så visade det hur sårbart systemet är, sa hon.
I tidigare delbetänkanden har utredningen bland annat föreslagit att regionerna ska förbättra sin lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmaterial. Där föreslås även att apotekens grunduppdrag i lagen om handel med läkemedel ska ändras. Det ska tydligt framgå att apotekens lagerhållning ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som öppenvårdsapoteket verkar på.
Regeringen kommer nu att analysera utredningen förslag och sedan skicka ut slutbetänkandet på remiss.
