Pandemins framtid på kort och längre sikt är i fokus vid Svenska läkaresällskapets pågående symposium State of the art covid-19. Under två dagar, 24-25 november, följer drygt 1 500 deltagare i Sverige och övriga Norden det webbsända symposiet. En lång rad medicinska, forskningsmässiga och folkhälsopolitiska aspekter av covid-19-pandemin får belysning i föreläsningar, seminarier och postersessioner.
State of the art covid-19 blickar framåt
En röd tråd i många presentationer och diskussioner den första dagen av State of the art covid-19 var vad vi har att vänta oss av viruset under den kommande vintern och under 2022. Får vi i Sverige en någorlunda kontrollerad ökning av smittspridningen i december-januari som sedan planar ut? Eller kommer antalet fall och sjukhusinläggningar snart att explodera som den gjort i flera andra europeiska länder? Hur kommer vaccinerna och nya läkemedel att påverka utvecklingen?
Anders Johansson, ordförande i Svenska hygienläkarföreningen, var moderator för en paneldebatt om dessa frågor. Han beskrev en någorlunda kontrollerad utveckling med hjälp av vacciner och läkemedel som det mest sannolika scenariot i Europa 2022.
– Det är det scenario som de flesta experter nu tror på, sa han.
Andel immuna påverkar kvarvarande sjukdomsbörda
Anders Johansson refererade en aktuell brittisk studie som jämför befolkningens nuvarande risk för allvarlig covid-19-infektion i 19 europeiska länder. Studien är gjord av forskare vid London school of hygiene and tropical medicine och har än så länge bara publicerats på en preprintserver.
Forskarna har använt registerdata och undersökningar som bland annat visar hur många i olika åldersgrupper som är vaccinerade i varje land, och hur många som har haft covid-19. På så vis gör de en uppskattning av hur stor del av befolkningen i olika länder som fortfarande saknar immunitet mot sars-cov-2. Andelen av befolkningen som varken är vaccinerad eller har naturlig immunitet efter genomgången sjukdom varierar mellan 0 procent i Ungern och 31 procent i Slovenien.
Sverige ligger jämförelsevis bra till
I nästa steg har forskarna räknat ut hur många ytterligare sjukhusinläggningar och dödsfall på grund av covid-19 som kan komma att ske i varje land. Med hög vaccinationstäckning och många som varit sjuka hamnar Sverige nu lågt i dessa beräkningar. Vi hör enligt studien till de länder som har den lägsta potentiella återstående covid-19-bördan. Bland de länder som ligger sämst till finns Rumänien, Grekland och Tyskland.
– Studien visar att det är väldigt stora skillnader mellan de europeiska länderna och att Sverige för närvarande har betydligt lägre risk för höga dödstal än många andra länder, kommenterade Anders Johansson.
Orala behandlingar kan få betydelse
En ny faktor som kan komma att påverka utvecklingen nästa år är att minst två orala behandlingar är på väg.
Den ena, Lagevrio (molunpiravir), från företagen Merck och Ridgeback therapeutics kan komma att få EU-godkännande inom kort. Och även Paxlovid (PF-07321332/ritonavir) från Pfizer ligger långt framme i processen. De orala behandlingarna ska ges tidigt efter insjuknandet för att förhindra att sjukdomen blir allvarlig.
– När det gäller molnupiravir tror jag att vi kommer att kunna börja använda det väldigt snart till sådana patienter som av olika skäl redan har kontakt med vården och som har ökad risk för allvarlig sjukdom, sa professor Magnus Gisslén, Sahlgrenska universitetssjukhuset, under paneldiskussionen.
– En bredare användning kan eventuellt komma längre fram, men det krävs förstås en hälsoekonomisk bedömning.
Kan bli viktigt för äldre
Magnus Gisslén pekade också på att orala covid-19-läkemedel skulle kunna spela en viktig roll för att skydda sköra äldre personer eftersom vaccinskyddet avtar snabbare i högre åldrar. Han fick medhåll av Magnus Isacsson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin.
– Det är viktigt att vi har ett bra system för att använda de perorala läkemedlen till äldre vid särskilda boenden, sa Magnus Isacsson.
– Det är ett rättviseperspektiv.
