Studien, som är gjorde vid universitetet i Montreal och publicerad i Jama Pediatrics, granskade uppgifter om 145 456 fullgångna graviditeter med barn födda vid liv. Studien är registerbaserad och innehåller uppgifter om graviditeter och barnafödslar i Quebec från januari 1998 till december 2009.
Resultaten visar att risken för ett barn att diagnostiseras med autism vid sju års ålder nästan fördubblas om mamman, under mitten eller slutet av graviditeten, använt antidepressiva läkemedel. Störst var risken vid användandet av selektiva seroninåterupptagshämmare, SSRI.
Fostret klassades ha utsatts för antidepressiva läkemedel om mamman fått recept på sådana utskrivet under den andra eller tredje trimestern.
Inom autismspektrat inkluderade forskarna diagnoser som barndomsautism, atypisk autism, Aspergers syndrom, eller en genomgripande utvecklingsstörning.
Risken för att barnet diagnostiserades med autism var 87 procent högre om mamman använt antidepressiva medel under andra eller tredje trimestern. Högst var risken om mamman använt SSRI. Användning av den typen av medel var signifikant associerad med ökad risk för autism. Även en kombination av minst två antidepressiva medel innebar ökad risk för att utveckla autism. Risken kvarstod även efter att forskarna kompenserat för mammans historia av tidigare depressioner.
Andra klasser av antidepressiva medel än SSRI, så som serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI, och monoaminooxidashämmare, MAOI, var inte statistiskt associerade med ökad risk för autism. Inte heller hittades någon koppling mellan kvinnor som tog antidepressiva åren innan graviditeten eller under första trimestern av graviditeten och ökad risk för autism.
Forskarna menar att möjliga förklaringar till den ökade autismrisken kan vara att SSRI passerar moderkakan och återfinns i fostervatten. Serotonin kan påverka flera av hjärnans prenatala och postnatala utvecklingsprocesser. Där ingår bland annat celldelning, celldifferentiering och utveckling av synapser mellan nervceller. Dessutom är hjärnanans förmånga, hos barn med autis, känd för att syntetisera serotonin på ett annat sätt än hos andra barn.
Forskarna konstaterar att studien har sina begränsningar i och med att flera mekanismer kan förklara den ökade risken för autism, i samband med mammans användning av antidepressiva. I studien har man dessutom tittat på antalet förskrivna recept, vilket kanske inte speglar den verkliga användningen. Studien innefattade inte heller någon information om mammans livsstil, som exempelvis rökning.
Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att tidigare studier har visat att både arv och miljö kan påverka risken för att utveckla autism, men att orsakerna till autism fortfarande är oklara och att behövs fler studier inom området.
Studien finansierades bland annat av kanadensiska Institute of health research.
Abstract till studien: Antidepressant use during pregnancy and the risk of autism spectrum disorder in children
