Gastrointestinal stromacellstumör, gist, har hittills bara kunnat behandlas med kirurgi, ofta med begränsat resultat. I en nyligen offentliggjord studie svarade mer än 60 procent av patienterna fortfarande på behandling med imatinib efter ett år. Drygt 80 procent fick en påtaglig minskning av tumörstorleken eller stabilisering av tumörtillväxten.
Imatinib är inte ett cellgift, utan slår specifikt mot ett tyrosinkinas som aktiveras från receptorn c-kit på cellytan (se illustration). Hos de flesta gisttumörer är denna receptor muterad.
? Den muterade receptorn är som en strömbrytare som är påslagen hela tiden. Den säger till cellen att dela sig oavbrutet, säger Håkan Ahlman, professor på kirurgiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Ovanlig, otydlig, otäck
Gist är en ovanlig cancerform som kan dyka upp var som helst i mag-tarmkanalen, även om den är vanligast i magsäck och tunntarm. I mer än hälften av fallen kan man inte operera bort hela tumören, och bara 35 procent lever efter fem år.
Imatinib har använts adjuvant, dels på opererade patienter som fått återfall, dels på patienter där man misstänker att man inte lyckats ta bort hela tumören vid operation. Men dagen innan intervjun har Håkan Ahlman genomfört en lång operation efter neo-adjuvant behandling, alltså behandling inför en operation.
? Det finns inga andra fall av det rapporterade. Patienten hade en stor tumörutbredning, flera kirurger hade bedömt den som omöjlig att operera.
Efter tre månaders behandling med imatinib syntes ett mycket tydligt svar när tumöraktiviteten undersöktes.
? Frågan är hur länge man får ett sådant svar. Vi kunde ha väntat ett tag till, men det såg bra ut. Tumören hade krympt så mycket att den gick att operera.
Operationen var inte helt okomplicerad, eftersom patienten blödde mycket. Blödningar, ibland från tumören, är en känd biverkning för imatinib. Substansen påverkar flera olika tyrosinkinaser i kroppen och kan ge illamående, diarré och ansiktsödem.
Tag två, betala för en
Gist är den andra indikationen som imatinib godkänns för på sju månader. Förra gången var det för en annan ovanlig cancerform, kronisk myeloisk leukemi, KML. Även den gången godkändes imatinib redan efter fas II-studierna.
? Det var tre stycken fas II-studier utan kontrollarmar, men det var oerhört övertygande data. Om det är banbrytande data vid en livshotande sjukdom så kan myndigheterna ibland göra undantag, berättar Bengt Gustavsson, medicinsk direktör för onkologi på Novartis Läkemedel.
Fas III-studier på indikationen KML pågår, och preliminära data redovisades nyligen. I en studie jämförs imatinib med den nuvarande medicinska standardbehandlingen och ger betydligt bättre resultat.
? Det här är på kort sikt, vi kan inte säga något om överlevnad. Men jag skulle bli oerhört förvånad om det inte visar sig att det håller i längden, säger Bengt Gustavsson.
Inget universalmedel
Både Håkan Ahlman och Bengt Gustavsson är noga med att påpeka att gist och KML är speciella sjukdomar. I båda fallen vet man att en specifik hämning av ett tyrosinkinas kan påverka sjukdomen positivt. För de flesta cancertyper finns det många olika faktorer som driver på celldelningen.
Bengt Gustavsson tror ändå att vi kommer få se fler preparat av den här typen.
? Så småningom kanske man kan hitta vad som startar tumörformer som bröstcancer eller prostatacancer. Eller så kan man kombinera Glivec med andra signaltransduktionshämmare. Det ligger fem ? tio år framåt i tiden.