Varför valde ni att ge vaccinet i morot?
– I vårt arbete med att ta fram genmodifierade växter som innehåller vaccin har vi haft två huvudmål. Det första var att utveckla tekniken genom att hitta en växt som var tålig och producerar så mycket antigen som möjligt. Där använde vi en ört som heter backtrav, en vanlig modellväxt.
– Nästa steg som är mycket mer fascinerande är att kunna producera den aktiva substansen i en ätlig växt och på det sättet vaccinera eller behandla. Där valde vi morot för att den är global, den går bra att lagra och den accepteras av både djur och människor. Man bör också använda en så säker och kontrollerbar växt som möjligt.
Kan alla växter användas?
– Teoretiskt kan man det, men man väljer i första hand en växt som är praktisk. Internationellt finns det grupper som har använt potatis, tomat och sallad.
– När det gäller tomat är det intressant att man tycks få bättre uttryck så länge tomaterna är gröna medan effekten avtar när de mognar och blir röda. Potatis har nackdelen att effekten försvinner när den kokas och tomat och sallad kan vara svåra att lagra.
Finns det inte risk att vaccinet bryts ner i magen?
– Där har det visat sig att cellväggarna i växterna är så pass tåliga att de klarar magsyran och man får en slags slow-release förpackning naturligt i växten.
Kommer ni att pröva vaccin mot andra sjukdomar?
– I djurmodell har vi hittills bara testat ett protein för hiv, P24. Men vi arbetar också med vaccinkonstruktioner mot klamydia och Helicobacter.
– Sedan prövar vi två andra hiv-proteiner eftersom det troligen inte räcker med ett antigen för att få tillräckligt skydd. Efter-som växter med olika protein kan korsas på vanligt växtförädlingssätt kan man få flera vaccin i samma växt. Därför går det att ge vaccin mot olika sjukdomar i samma växt.
Hur bestämmer ni rätt dos av vaccinet?
– Det kan man göra genom att mäta protein-koncentrationen i växterna och definiera rätt nivå för varje sjukdom. Där tror jag att man har ett rätt stort intervall koncentrationsmässigt för vad som behövs för att få ett bra immunsvar.
Hur fortsätter försöken?
– I samarbete med en grupp vid Uppsala universitet har vi överfört hiv-proteinerna till morot. Nu håller vi på att förbereda för att mata möss med morötterna.
– I vår tidigare studie kunde vi påvisa antikroppar mot hiv-proteinet i blodet hos försöksdjuren bara genom att mata dem med färska växter.
Varför satsar ni på ett ätbart vaccin?
– Det finns många fördelar. Förutom att det är billigt kan växterna odlas lokalt i fattiga länder och i motsats till traditionella vacciner behöver de inte förvaras nerkylda. Dessutom krävs det varken sjukvårdspersonal eller steril utrustning för att vaccinera.
– Projektet har pågått i fyra år och bygger på ett samarbete med Åke Strids forskargrupp som bidrar med biokemi och växtgenetik. Eftersom vi har helt olika kompetenser kompletterar vi varandra vilket har lett till forskning i helt nya banor.
Var finns det största behovet?
– På grund av svårigheterna att utveckla konventionella vaccin mot hiv finns det ett stort behov av nya grepp. Det finns också studier som tyder på att man vid hiv-vaccinering behöver väldigt tät stimulering av immunsvaret vilket gör det komplicerat med ett vanligt vaccin.
– Jag tror att man genom den nya tekniken kommer att kunna bredda vaccintillgängligheten och vaccinera mot sjukdomar där det idag inte finns något vaccin.
