Social fobi ? ny godkänd indikation

Seroxat har nyligen godkänts för social fobi av det brittiska läkemedelsverket via ömsesidigt godkännande.

4 jul 2002, kl 06:45
0

Annons

Social fobi har sedan länge diskuterats som en tänkbar indikation för SSRI preparaten. Det kom tidigt rapporter om att SSRI fungerade väl vid social fobi men i uppgångsperioden av SSRI-medlen var det andra indikationer som företagen satsade mer på.
Social fobi utmärks av en överdriven ångest i sociala situationer där man är rädd för att bli  förödmjukad inför andra. Det leder till skolsvårigheter, svårigheter att bilda familj och är en begränsande faktor i arbetslivet. Det är ett vanligt tillstånd, studier i USA har visat att cirka 10 procent av befolkningen lider av social fobi. Social fobi har i regel ett kroniskt förlopp och börjar i tonåren. Det finns ofta en ökad frekvens av depression hos patienterna.
Tom Fahlén, överläkare på Sociala huset i Göteborg, tycker att det är viktigt att öka kunskaperna om social fobi.
Patienter med social fobi har ofta mer skamkänslor än vid andra tillstånd och drar sig i det längsta för att söka hjälp. Det är omvittnat av patienter med social fobi att de ofta möter en trivialisering av sina problem. ?Så här kände jag mig också när jag var ung men det går över?.
Många läkare har inte förmåga att se skillnaden mellan vad som är kliniskt relevant och inte, menar Tom Fahlén.
? Patienterna har ofta lärt sig en defensiv strategi för att dölja sitt handikapp och det är en stor grupp som inte får hjälp, säger han.


Nya studier
Tom Fahlén menar att eftersom många patienter undviker att söka hjälp har social fobi hittills uppfattats som ett sällsynt tillstånd. När det sedan kom ett antal studier som visade att det är ett vanligt och handikappande tillstånd har det skett en snabb utveckling. De flesta studierna på social fobi är publicerade under 90-talet.
Aurorix är hittills det enda läkemedlet för social fobi i Sverige. Aurorix är en selektiv MAO-A-hämmare och Roche satsade på indikationen social fobi med några stora studier. När det gällde SSRI preparaten gjordes ett par mindre studier med Fevarin och Zoloft som visade signifikant förbättring jämfört med placebo samt en rad öppna studier som visade bra resultat. Det var länge de enda studier som fanns. Nu har Seroxat blivit godkänt i Storbritannien efter en stor internationell studie och det har även gjorts en svensk behandlingsstudie vid Karolinska sjukhuset.
 Tom Fahlén menar att SSRI har lika bra effekt på social fobi som Aurorix, men att det finns en stor individuell variation när det gäller hur patienten svarar på behandlingen och vilken dos som krävs.


Personlighet eller inte
Tom Fahlén har gjort en egen studie på drygt 60 patienter med social fobi. Han fann vissa drag av allmän osäkerhet som var gemensamma för patienterna och han sammanförde dessa i sex punkter: Patienterna är starkt fokuserade på hur de uppfattas av omgivningen, de är undfallande i konfliktsituationer, de har en stark rädsla för att bli utanför den sociala gemenskapen, de har lågt självförtroende, de har ökad stresskänslighet och de har mer allmänna drag av depressivitet, ängslan och oro.
Mycket av debatten kring behandling av social fobi har handlat om detta skall betraktas som personlighetsdrag eller inte och om det i så fall skall behandlas.
Tom Fahlén menar att gränsen mellan personlighet och social fobi naturligtvis är svår att dra. När patienter med social fobi behandlas får de bättre självförtroende, lättare att känna glädje och stimulans, de oroar sig mindre, de blir mer stabila.
? Men detta är också vad patienter med depression upplever vid behandling, påpekar han. Är det kanske så att vi kallar det sjukdom om symtomen har funnits en kortare tid och personlighetsdrag om de funnits längre, om man haft det hela livet.
Enligt det så kallade DSM-klassifikationssystemet i USA är personlighetsdrag något som börjar i tonåren. Konsekvensen av detta blir en behandlingspessimism ? personlighetsdrag kan man inte behandla.
? Men vad skiljer så kallad dystymi, generaliserat ångestsyndrom och social fobi som debuterar i tonåren från det som kallas personlighetsdrag, säger Tom Fahlén.
Lyckopillerdebatten blev en debatt om att människor kunde förbättra sin livskvalitet ytterligare ett steg utan att egentligen vara sjuka. Människor utan psykiska tillstånd skulle kunna bli ett snäpp mer utåtriktade med SSRI. Det var lösa antaganden som var massmedialt tacksamma och som ger en slags bild av själens dopingmedel, menar Tom Fahlén.
? Den bilden har varit väldigt skadlig. Det har gjort att dessa patienter har fått ännu mer skamkänslor.