Tills för bara några år sedan fanns inget peroralt läkemedel framtaget specifikt mot neuropatisk smärta. Idag finns ett. Ifall det är ett trendbrott eller ej återstår att se, men det råder ingen brist på idéer om hur nervsmärta ska bekämpas.
Vid neuropatisk smärta uppstår smärtsignalen i nervsystemet och de läkemedel som finns att tillgå är långt ifrån tillfredsställande för en stor del av patienterna. Incitament saknas inte för industrin. Ett effektivt läkemedel med få biverkningar skulle tveklöst bli en bästsäljare. Och uppslagen är många. Ändå kommer vi att se få substanser med nya verkningssätt de närmaste åren.
Enligt Clas Mannheimer, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och ordförande i Svenska smärtläkarföreningen, är orsaken att det är svårt att få fram läkemedel som inte medför kraftiga sidoeffekter.
– Intresse saknas inte, men många preparat faller bort innan de når marknaden. Oftast är det just på grund av biverkningarna. Ett preparat med marginella sidoeffekter skulle vara en jättevinst. Alla de läkemedel som idag används mot neuropatisk smärta orsakar biverkningar såsom yrsel, illamående och dåsighet.
Framtagna för annat
Nästan samtliga av de medel som idag används mot neurogen smärta är egentligen framtagna för andra ändamål, bland annat depression och epilepsi.
Första perorala läkemedlet utvecklat specifikt mot neuropatisk smärta blev pregabalin som godkändes för två år sedan. Sedan tidigare fanns capsaicin, en salva som till exempel används mot smärta som uppstår på grund av bältros. Nu utvecklar flera företag preparat som verkar specifikt mot nervsmärta.
Men få har kommit långt. Mycket av forskningen ligger i preklinisk fas och flera projekt har avbrutits på vägen på grund av biverkningar. Astrazeneca uppger att de har intensiv forskning på området men allt ligger i tidig utveckling. Det preparat med nytt verkningssätt som kommit längst befinner sig i fas I.
– Framförallt behövs det nya läkemedel mot kronisk smärta eftersom det redan finns flera effektiva preparat mot akut smärta, säger Anna Sundgren-Andersson, projektledare på Astrazeneca.
?Finns ett jättebehov?
Torsten Gordh, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och adjungerad professor i smärtforskning, anser också att nya preparat behövs mot den långvariga smärtan som kan vara neuropatisk men också kan ha andra orsaker.
– Många personer lider av kronisk värk. Det är en folksjukdom. Det finns ett jättebehov av nya läkemedel även om vi inte helt saknar verktyg idag.
Paracetamol har länge använts mot lätta smärtor, men dess verkningsmekanism är fortfarande inte helt klarlagd. Torsten Gordh tror att om man kan kartlägga den bättre kan man få fram preparat med paracetamols gynnsamma biverkningsprofil som är effektiva även mot svåra smärtor.
Forskningen efter nya substanser riktar till stor del in sig på NMDA-receptorer. De läkemedel inom klassen som idag finns tillgängliga är inte användbara för personer som lider av neurogen smärta.
För stark effekt
– NMDA-receptorantagonisten ketamin, som används som bedövning vid kirurgiska ingrepp, är för stark för att kunna ges i vaket tillstånd. Andra NMDA-receptorantagonister som används vid till exempel Parkinson är för svaga.
Ketamin ges som injektionslösning. Torsten Gordh berättar att substansen finns att specialbeställa i tablettform och då visat sig ha god effekt för vissa patienter, men detta sker i dagsläget endast experimentellt.
Forskning pågår för att få fram läkemedel som blockerar just de enheter på NMDA-receptorerna där effekt mot smärta skulle kunna uppnås. Det lär dröja ett antal år innan sådana preparat finns tillgängliga. Inget av de företag Läkemedelsvärlden har varit i kontakt med har kommit långt med substanser mot neuropatisk smärta som har NMDA-receptorn som måltavla.
Ett spår som Torsten Gordh anser särskilt spännande är att en sänkning av kväveoxidhalten i celler visat sig kunna dämpa värk.
– Vi har gjort en del preliminära experiment som tyder på smärtlindrande effekt utan de biverkningar NMDA-antagonister ger upphov till.
Sprider smärtan
Kväveoxid verkar vara inkopplad i flera system som påverkar smärta och är förmodligen också inblandad i flera analgetikas verkningsmekanism, bland annat paracetamols. Då kväveoxid är en gas kan föreningen lätt diffundera celler emellan och smärtan sprids. Läkemedel som specifikt tar tillvara på den kunskapen befinner sig fortfarande i tidig utveckling.
En ytterligare tänkbar angreppspunkt för kommande läkemedel är cannabisreceptorer. Bland annat bedriver Pfizer forskning om vilken roll receptorer för cannabinoider spelar vid smärttillstånd.
Särskilt äldre patienter är i behov av nya preparat, anser Torsten Gordh. Många smärtproblem ökar med åldern och befolkningen lever allt längre i genomsnitt.
– De läkemedel som vi har idag passar inte äldre människor. NSAID ger mag- och tarmbiverkningar, coxiber ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, antidepressiva, antiepileptika och opioider har också biverkningar som äldre är känsliga för. Det behövs nya preparat baserade på nya mekanismer.
Selektiva substanser behövs
Clas Mannheimer menar att läkemedel som är mer selektiva är lösningen.
– De läkemedel vi har mot neuropatisk smärta slår på flera mekanismer. De är så kallade ?dirty drugs?, vilket bland annat innebär mycket biverkningar. Man måste få fram mer selektivt verkande preparat.
Opioider kan ha effekt inte enbart vid vävnadssmärta utan även mot neuropatisk. Länge har man hoppats på opioider som stimulerar delta-receptorer, istället för my- och kappa som dagens preparat. Clas Mannheimer framhåller att det inte lyckats hittills.
– När det på 70-talet upptäcktes att opioider verkar på flera typer av receptorer såg man möjligheter att få fram farmaka med morfinets alla fördelar men inga av dess nackdelar. Så har det inte blivit och det har gått trettio år. Återigen är det en fråga om biverkningar.