Centralstimulerande substanser, använda som ”smart drugs”, gör studenter trögtänkta. Det visar en ny studie från forskare vid universitetet i Cambridge och universitet i Melborne. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Så kallade smart drugs är en mängd olika substanser som påstås förbättra hjärnans funktioner. Det kan exempelvis handla om att vilja vässa koncentration och skärpa inför en tenta. De påstås också förbättra stresstålighet och inlärning.
Det är en bred grupp ämnen som säljs och används som smart drugs, allt ifrån kosttillskott som rosenrot till läkemedel och droger.
I den här gruppen ingår flera narkotikaklassade centralstimulerande substanser, annars använda som läkemedel mot ADHD-symtom eller narkolepsi.
Fick packa ryggsäcken
Forskarna bestämde sig för att ta reda på hur smart man egentligen blir av smart drugs.
40 friska försökspersoner mellan 18 och 35 år som studerade eller arbetade ingick i studien.
De slumpades till endera placebo eller en vuxendos av en centralstimulerande substans. I studien testades metylfenidat, dexamfetamin och modafinil.
Efter det fick försökspersonerna försöka lösa en slags problem som kallas för kombinatorisk optimering. Ibland kallas de ryggsäcksproblem. Ett typiskt ryggsäckstest är just att packa ner så mycket som möjligt i sin ryggsäck utan att den väger för mycket.
Anstränger sig mer utan resultat
Den här typen av vardagsbekymmer klassas som avancerade matteproblem. Försökspersonerna fick försöka lösa sådana problem vid fyra olika testtillfällen, med en veckas mellanrum. I studien använde forskarna en virtuell ryggsäck.
Resultaten visar att friska försökspersoner presterar sämre på testerna om de får centralstimulerande jämfört med om de får placebo. De anstränger sig mer, gör fler och snabbare rörelser när de lägger i och ur saker och tar längre tid på sig. Men de får inte bättre slutresultat för det.
Det tog exempelvis försökspersonerna 50 procent längre tid att lösa ett problem efter att de fått en dos metylfenidat. Samma substans används som läkemedel för att behandla ADHD-symtom hos barn.
Ökar dopaminnivåerna
Resultaten tyder på att de här substanserna inte gör dig smartare, kommenterar Peter Bossaerts, forskare vid universitet i Cambridge.
Eftersom ämnena ökar frisättningen av signalsubstansen dopamin i kroppens belöningssystem förväntade sig forskarna att se ökad motivation. Och visst visar studien att läkemedlen verkar motivera till hårdare ansträngning.
Men ansträngningen ledde också till ett mer oberäkneligt och rörigt tänkande. Detta på ett sätt forskarna kan precisera eftersom ryggsäcksuppgiften är väl beforskad.
– Kvaliteten ökade i allmänhet inte, så frågor kvarstår om hur de påverkar människors sinnen och deras beslutsfattande, säger han.
De bästa blev sämst av centralstimulerande
De som fick bäst resultat när de fick placebo att försämra sin prestation och produktivitet mer än övriga när de fick centralstimulerande.
Orsaken är att de uppfattade uppgiften som mer slumpmässig om de fick centralstimulerande än placebo.
Detta hade en negativ effekt på de vassaste problemlösarna, enligt forskarna.
Gjorde att de sämre la ner mer tid
I motsats till detta presterade de sämsta bättre av centralstimulerande. Det förklarar forskarna med att den gruppen la ner mer tid på uppgiften under påverkan av centralstimulerande medel.
– Vår forskning visar att läkemedel som förväntas förbättra kognitiva prestationer hos patienter faktiskt kan leda till att friska användare arbetar hårdare samtidigt som de ger en lägre kvalitet på arbetet under en längre tid, kommenterar forskaren Elisabeth Bowman vid universitetet i Melbourne.
Hoppas på riktiga ”smart drugs”
Forskarnas slutsats är att centralstimulerande droger minskar känslan av ansträngning och ökar känslan av subjektiv belöning när man löser ett problem. Samtidigt har det en uppenbar skadlig effekt på prestationens kvalitet hos friska försökspersoner.
Nu hoppas de att deras forskning ska bana väg för vidare studier av riktiga ”smart drugs”. Och med det menar de sådana som inte bara ökar motivationen och tiden, utan faktiskt även förbättrar kvaliteten på prestationen.
