Vi människor har variationer i nästan varje gen som påverkar läkemedelsabsorption, distribution, metabolism och utsöndring.
Snart kommer det att finnas gentester som läkarna kan använda innan de förskriver läkemedel, åtminstone om farmakogenomiska entusiaster får som de vill.
Dagens läkemedel är gjorda för att ges i en genomsnittlig dos till en genomsnittlig patienten för att han/hon skall bli genomsnittligt friskare. Det gör att många läkemedel inte får optimal effekt eller att patienten till och med blir sämre.
Det hävdade experter vid ett symposium om farmakogenetik i New York i mitten av juni, Bio 98, som refererades i Lancet och BMJ den 27 juni.
Varför svarar inte alla?
Man vet idag att cirka 35 procent av alla patienter inte svarar på behandling med ß-blockerare, att 50 procent inte svarar på behandling med tricykliska antidepressiva och 30 procent inte svarar på hydroxymetylglutaryl-coenzym A (HMG-CoA)-reduktashämmare (statiner). Det hävdade Dr George Poste, forskningschef vid SmithKline Beecham Pharmaceuticals i Pennsylvania.
Att veta om en patient kommer att svara på en behandling är viktigt, inte minst när det gäller dyra behandlingar som exempelvis interferon -a. Det är också särskilt viktigt att upptäcka genetiska variationer för läkemedel inom psykiatrin som schizofreni och depression. Patienter kan annars tvingas pröva det ena läkemedlet efter det andra innan något hjälper.
Tekniken för att analysera genetiska variationer går stadigt framåt. Med ett litet chip kan man idag analysera 10 000? 20 000 genetiska markörer på 15 minuter. Test för normal genetisk polymorfism gör det möjligt att ta reda på en persons genetiska predisposition för att tolerera specifika läkemedel samt att undvika läkemedel som kan vara ineffektiva eller skadliga.
Dosen kan minskas
Forskare har till exempel upptäckt att patienter med Alzheimers sjukdom, som har en viss genetisk variant av apolipoprotein E4, inte svarar på behandling med takrin.
Barn med akut lymfoblastisk leukemi behandlas ofta med azatioprin och merkaptopurin. De som har varianter av en viss gen för tiopurinmetyltransferas behöver bara en tiondel av den normala dosen. Man har nu utvecklat ett test för denna avvikelse som redan används vid ett barnsjukhus i USA.
Patienter med bröstcancer som behandlas med fluorouracil utvecklar ibland svår neurotoxicitet beroende på en brist på det enzym som ansvarar för 90 procent av metabolisering av fluorouracil. Ett test för denna brist kan också bli aktuellt för klinisk användning.
För uppsplittrat?
Men det hördes också kritiska röster vid kongressen: Hur långt ska man driva jakten på skillnader i arvsanlagen? Behandling som bygger på farmakogenomisk forskning kan dela upp befolkningen i mindre och mindre delar; något som i slutändan resulterar i ett ?orphan drug syndrom?.
Och vad händer om man behandlar baserat på ett felaktigt provresultat? Hur en person svarar på ett läkemedel beror ju inte enbart på genetiska faktorer utan på ålder, hälsotillstånd, diet, andra läkemedel osv.
Det kan också bli aktuellt att företagen måste marknadsföra test som bestämmer vilka patienter som har fördel eller vilka som kan bli skadade av deras läkemedel. Endast ett fåtal företag har idag både diagnostiska test och läkemedel.
Forskare vid National Human Genome Research Institute (NHGRI) i USA går i spetsen för ett statligt initiativ för att identifiera enstaka nukleotiders polymorfism (SNP eller ?snips?) och göra dem allmänt tillgängliga för användning i medicinsk forskning. Enligt NHGRI syftar det treåriga projektet till att identifiera 100 000 SNP och placera dem i en central databas. (http://www.nhgri.nih.gov/).