Belgien är en säregen mix av uråldrig provinsialism och kosmopolitisk hightech på en minimal yta. Strax utanför Bryssel förvandlas en småstadsidyll i djupsömn abrupt runt en vägkrök. Vittrande 1600-talshus byts mot ett rymdålderskomplex i grafit och glas.
Platsen är GSK:s vaccinfabrik i Rixensart. Infarten ser ytterst svårforcerad ut. Läkemedelsvärldens utsände åker, efter ett ögonblicks språkförbistring, mycket riktigt fast i säkerhetskontrollen som för tankarna till valfri USA-flygplats. Efter en förlåtande framvinkning blir jag istället blötlagd i belgiskt hällregn.
Explosion att vänta
Väderläget för tankarna till läkemedelsåret 2006, som innebar dystra bakslag för bland andra AstraZeneca (Galida, Cerovive) och Pfizer (Lipitor-uppföljaren torcetrapib) i fas III. Medan dessa läkemedelsprojekt övergavs, blev istället det första vaccinet mot livmoderhalscancer i höstas den största positiva nyheten.
Kanske är just detta ett tecken i tiden. Även om verkligheten sällan är svartvit, har marknadsanalytiker föreslagit att det kan vara inom vaccinutvecklingen, snarare än i den enligt vissa sakta uttorkande fåran för läkemedel i form av småmolekyler, som läkemedelsindustrin ska hitta framtidens framgångsrecept.
Bilden motsägs inte av en titt i de ledande vaccinbolagens utvecklingsportföljer, och Jean Stephanne, vd för GlaxoSmithKlines dotterbolag GSK Biologicals, ger inte mothugg.
? Vi har 25 vacciner tillgängliga i världen idag och nästan lika många i klinisk utveckling. Mycket tyder på att vi står inför en explosion inom vaccinologin, säger han.
Bara GSK bedriver idag forskning på vaccin mot bland annat malaria (Mosquirix, för närvarande i fas II), SARS, denguefeber, pneumokocker, tuberkulos, influensapandemi, hiv, allergier, bröst- och prostatacancer samt optimerade influensavacciner.
Att allihop i slutändan når marknaden är förstås osannolikt, men gör bara några det lär såväl tidningsrubriker som vinster för företag och patienter bli stora.
Räddar sex miljoner liv
I ett historiskt perspektiv kan de folkhälsovinster som vaccinering medfört knappast överdrivas. Vaccinering brukar, vid sidan av sanitära framsteg som renare vatten, beskrivas som den enskilda intervention som varit viktigast för att förhindra infektionssjukdomar globalt. Smittkoppor har utrotats, polio eliminerats i väst, mässling kontrollerats och sjukdomar som röda hund, difteri och tuberkulos har minskat dramatiskt.
Enligt en studie som publicerades i tidskriften Vaccine 2003 förhindrar vaccinering omkring sex miljoner dödsfall årligen i hela världen.
?Pharmacciner? att vänta
Den grundläggande vaccinstrategin, att efterlikna en immunreaktion mot en patogen genom att administrera ett liknande men ofarligt antigen, har sedan länge förutspåtts större användning än vid traditionell infektionsbekämpning.
Bakgrunden är till viss del att fler sjukdomar än de infektionsrelaterade visat sig vara kopplade till patogena mikroorganismer, exempelvis magsår och tumörsjukdomar som livmoderhalscancer.
Potentialen är dock större än så; många av de vanligaste folksjukdomarna, exempelvis reumatoid artrit, Alzheimers sjukdom, astma och osteoporos orsakas av eller är associerade till en patogen överproduktion av proteiner som normalt inte attackeras av immunförsvaret. Genom att framställa terapeutiska vacciner, ?pharmacciner?, som efterliknar dessa proteiner och ger upphov till immunreaktioner, hoppas forskarna i framtiden kunna förhindra sjukdom. Förhoppningarna är stora även inom onkologin, där tumörspecifika antigen som cancercellerna producerar är möjliga måltavlor.
Såväl cancer som andra kroniska sjukdomar kan således vara möjliga att angripa med vaccinstrategin, vilket också utvärderas på flera håll (se exempelvis temaartikel om Alzheimers sjukdom i länklistan till höger).
Få vacciner mot icke-infektionssjukdomar har dock hittills nått hela vägen till klinisk praxis. Redan innan fjolårets godkännande av det första vaccinet mot cervixcancer, som orsakas av humant papillomvirus (HPV), har dock många former av levercancer minskat kraftigt som en bieffekt av vaccinering mot hepatit B.
Adjuvans i fokus
GSK Biologicals är en av de världsledande aktörerna inom vaccinutveckling med över 5 000 anställda, varav cirka 1 500 forskare. Man framhåller gärna sin så kallade Global Vaccine Availability Model, som tillämpades i samband med lanseringen av rotavirusvaccinet Rotarix. Konceptet innebär bland annat samtidig distribution av vaccin i hela världen, inklusive utvecklingsländer, och prissättning anpassad till betalningsförmåga redan vid introduktionen. Varannat barn i Afrika beräknas enligt företaget vara vaccinerat med ett GSK-vaccin.
En av företagets forskningsmässiga paradgrenar har länge varit optimering av så kallade adjuvantssystem. Adjuvants är understödjande ämnen som är nödvändiga för att åstadkomma ett potent immunsvar när de ges tillsammans med vaccinantigen. Traditionellt har aluminiumsalter använts för detta ändamål, men med hjälp av nya adjuvants har forskarna åstadkommit allt bättre immunsvar mot de antigen som vaccinen innehåller. GSK:s flaggskepp i sammanhanget heter AS04, ett adjuvantsystem som ingår i exempelvis Fendrix mot hepatit B och Cervarix, företagets vaccin mot livmoderhalscancer som väntas godkännas 2007.
? AS04 både förstärker och förlänger immunsvaret. Dessutom kommer man runt problemet med försvagad immunitet. Ett starkt adjuvant är särskilt viktigt vid komplexa sjukdomar som malaria och HPV-infektion. En annan fördel är att mängden antigen eller antalet doser vaccin kan reduceras. Idag är 80 procent av våra pipelinevaccin baserade på AS04-teknologin, berättar Hugues Bogaerts, forskningschef för HPV-vaccin inom GSK Biologicals.
