Skonsammare terapier mot cancer hos barn är ett forskningsområde som Barncancerfonden prioriterar allt mer. I en femårig satsning vill nu Barncancerfonden förstärka den svenska forskningen på detta område.
I satsningen ingår en ny utlysning av forskningsanslag som ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser.
Inom denna utlysning får två forskningsprogram om skonsammare terapier dela på 19 miljoner kronor i årets utlysning.
Det ena programmet har som mål att minska risken för kognitiva problem efter behandling av leukemi hos barn. Det andra är inriktat på att hitta sätt att skydda äggstockar respektive testiklar under cancerbehandling så att man bevarar fertiliteten
Söker skonsammare terapier
Gemensamt är att forskarna i båda programmen ska använda genetiska analyser för att bättre förstå vilka barn som har högre risk för sena biverkningar. På så vis vill forskarna hitta biomarkörer som kan hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån individen.
Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, tycker att både projekten speglar vilka möjligheter som precisionsmedicin kan innebära för att minska sena komplikationer.
– Genom att vi redan vid diagnos kan få mer genetisk information om det cancerdrabbade barnet och om de har ökad känslighet för cytostatika eller strålning så hoppas vi kunna utforma en individualiserad behandling som ge färre komplikationer, säger hon i ett pressmeddelande.
Projekt om leukemibehandling
Det ena av projekten handlar om att minska risken för kognitiva komplikationer efter behandling av akut lymfatisk leukemi, ALL. Detta är den vanligaste formen av barncancer och kräver behandling med cytostatika under drygt två år.
Den intensiva behandlingen leder tyvärr till att närmare hälften av barnen drabbas av någon form av neurokognitiva problem.
Det vill forskarna ändra på genom att hitta sätt att i förväg ta reda på hur hög risk för biverkningar som varje barn har. I en behandlingsstudie vill forskarna sedan pröva skonsammare behandling för just högriskpatienter. Målsättningen är att få färre och mildare biverkningar med bibehållen effekt mot ALL.
I programmet deltar forskare från Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet samt The Princess Máxima Center for pediatric oncology, Utrecht, Nederländerna.
Vill bevara fertilitet
En annan sen biverkning som ofta drabbar barn som får cytostatika eller strålning är skador på äggstockar respektive testiklar. Det kan då leda till störd pubertet och att det blir svårare att få egna barn.
Vissa typer av cytostatika ger en högre risk för sådana biverkningar, men alla individer drabbas inte på samma sätt. Därför vill forskarna hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. På så sätt kan man i framtiden individanpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för komplikationer.
I projektet deltar forskare från Karolinska institutet, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska akademin, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet, Tartu universitetet i Estland och Rigshospitalet i Danmark.