Satsar extra på forskning om skonsammare terapier
Foto: Istock

Satsar extra på forskning om skonsammare terapier

Barncancerfonden finansierar projekt som ska motverka livslånga biverkningar av behandling mot barncancer.

11 mar 2024, kl 13:05
0

Annons
Britt-Marie Frost Foto Maria Tegin/Barncancerfonden

Britt-Marie Frost
Foto Maria Tegin/Barncancerfonden

Skonsammare terapier mot cancer hos barn är ett forskningsområde som Barncancerfonden prioriterar allt mer. I en femårig satsning vill nu Barncancerfonden förstärka den svenska forskningen på detta område.

I satsningen ingår en ny utlysning av forskningsanslag som ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser.

Inom denna utlysning får två forskningsprogram om skonsammare terapier dela på 19 miljoner kronor i årets utlysning.

Det ena programmet har som mål att minska risken för kognitiva problem efter behandling av leukemi hos barn. Det andra är inriktat på att hitta sätt att skydda äggstockar respektive testiklar under cancerbehandling så att man bevarar fertiliteten

Söker skonsammare terapier

Gemensamt är att forskarna i båda programmen ska använda genetiska analyser för att bättre förstå vilka barn som har högre risk för sena biverkningar. På så vis vill forskarna hitta  biomarkörer som kan hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån individen.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, tycker att både projekten speglar vilka möjligheter som precisionsmedicin kan innebära för att minska sena komplikationer.

– Genom att vi redan vid diagnos kan få mer genetisk information om det cancerdrabbade barnet och om de har ökad känslighet för cytostatika eller strålning så hoppas vi kunna utforma en individualiserad behandling som ge färre komplikationer, säger hon i ett pressmeddelande.

Projekt om leukemibehandling

Det ena av projekten handlar om att minska risken för kognitiva komplikationer efter behandling av akut lymfatisk leukemi, ALL. Detta är den vanligaste formen av barncancer och kräver behandling med cytostatika under drygt två år.

Den intensiva behandlingen leder tyvärr till att närmare hälften av barnen drabbas av någon form av neurokognitiva problem.

Det vill forskarna ändra på genom att hitta sätt att i förväg ta reda på hur hög risk för biverkningar som varje barn har. I en behandlingsstudie vill forskarna sedan pröva skonsammare behandling för just högriskpatienter. Målsättningen är att få färre och mildare biverkningar med bibehållen effekt mot ALL.

I programmet deltar forskare från Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet samt The Princess Máxima Center for pediatric oncology, Utrecht, Nederländerna.

Vill bevara fertilitet

En annan sen biverkning som ofta drabbar barn som får cytostatika eller strålning är skador på äggstockar respektive testiklar. Det kan då leda till störd pubertet och att det blir svårare att få egna barn.

Vissa typer av cytostatika ger en högre risk för sådana biverkningar, men alla individer drabbas inte på samma sätt. Därför vill forskarna hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. På så sätt kan man i framtiden individanpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för komplikationer.

I projektet deltar forskare från Karolinska institutet, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska akademin, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet, Tartu universitetet i Estland och Rigshospitalet i Danmark.

Sena komplikationer av behandling mot barncancer

  • Det finns i dag uppskattningsvis över 12 000 personer i Sverige som överlevt barncancer.
  • Sju av tio som haft cancer som barn drabbas av sena komplikationer.
  • Sena komplikationer är ett samlingsnamn för bestående problem som kommer som en följd av behandling eller av sjukdomen i sig. Både cytostatikabehandling och strålbehandling kan till exempel leda till livslånga komplikationer hos dem som behandlats för cancer som barn.
  • Bland de vanligaste sena komplikationer är hormonella problem, hjärt- och kärlpåverkan, kognitiva svårigheter och infertilitet.

Källa: Barncancerfonden

Föregående artikel Prac: Inget orsakssamband med blödningar
Nästa artikel TBE-vaccination dyrast i Jämtland Härjedalen