I internationella studier sticker svenskar ut när det handlar om attityder till antibiotikaresistens. Vi förstår att resistens är ett problem som det är viktigt att göra något åt. Jämfört med övriga världen tycks vi ta problemet på betydligt större allvar, enligt studierna.
– Om man däremot tittar på kunskaps- eller faktanivå, sticker vi inte ut på samma sätt. Många svenskar tror till exempel fortfarande att antibiotika biter på virus eller att det är människor, inte bakterier, som blir resistenta, säger Gustav Bohlin, doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid Linköpings universitet.
I sin senaste studie har Gustav Bohlin tillsammans med en kollega, Gunnar Höst, undersökt i vilken grad evolutionära förklaringar och mekanismer används för att beskriva antibiotikaresistens i läromedel, dagstidningar och webbsidor.
– Vi har i en tidigare studie tittat på hur man beskriver antibiotikaresistens i dagstidningar och mer på vilken typ av råd man ger för att få ned spridningen.
Forskarna fann efter att ha gått igenom 221 tidningsartiklar att ansvaret för resistens ofta riktas från individuella samhällsmedborgare mot samhällsaktörer som vårdschefer, läkare och globala organisationer som WHO och läkemedelsbolag.
– Samtidigt finns det en hel del forskning som visar att allmänhetens kunskap och attityder är viktiga också för de faktiska resistensnivåer som man kan mäta i samhället, säger Gustav Bohlin.
I den senaste studien har forskarna förutom dagstidningar också tittat på hur webbsidor och läroböcker förmedlar kunskap om bakomliggande faktorer det vill säga hur man kopplar resistens till evolutionära förklaringar.
Att någon sådan koppling inte finns i dagstidningsartiklar är kanske inte förvånande, menar Gustav Bohlin.
– Men att läroböcker som tas fram i syfte att utbilda inte ger någon djupare kunskap om antibiotikaresistens förvånade oss. Det är ju den kunskapen som sedan gör det möjligt att till exempel fylla i luckorna i dagstidningarnas rapportering.
– I princip kan man bara genom grundläggande kunskaper i evolutionens mekanismer härleda olika åtgärder mot resistens, liksom orsakerna bakom spridningen.
Bara en av sex läroböcker använde sig av evolutionära förklaringar i beskrivningen av resistensutveckling.
