Förslaget till nya riktlinjer presenterades i går måndag på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademiens uppföljningsmöte av projektet Prövningar för svensk medicin som startade i maj 2014. I ett så kallat positionspapper slår Sveriges kommuner och landsting, SKL, fast att forskning och utveckling ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens verksamhet och vara en del av verksamhetsplanen.
– Landstingen och sjukvården har med viss rätta beskyllts för att inte bidra tillräckligt till den kliniska forskningen. Det här är ett sätt att städa framför egen dörr, säger Bertil Lindahl, forskningsstrateg på SKL fram till 2015 och en av dem som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna.
Förutom att personalen i hälso- och sjukvården ska bidra till att genomföra klinisk forskning i de verksamheter där det är aktuellt ska sjukvårdsenheterna etablera en god infrastruktur för att möjliggöra det. Man ska också samverka med andra landsting, regioner och kommuner och övriga aktörer inom klinisk forskning.
SKL är också tydliga med att man ska ta tillvara på patienternas kunskap och erfarenhet och stimulera deras medverkan i kliniska studier, samt utveckla system för att snabbare och mer effektivt föra in forskningsresultat och ny kunskap i verksamheten.
– I många delar har man redan satt igång, medan för andra delar kommer det att ta lite längre tid att få det i funktion i hela landet.
SKL fastslår också att utförandet av den kliniska forskningen ska utvärderas på ett nytt sätt. Med ett nytt så kallat forskningsbokslut ska alla landsting redovisa bland annat sin medverkan i kliniska studier i en nationell jämförelse. I dag finns ingen enhetlig mall vilket gör att det är svårt att jämföra utfallet hos olika landsting med varandra.
– På det här viset kommer vi att kunna jämföra äpplen med äpplen, säger Bertil Lindahl.
Det första forskningsbokslutet kommer att göras på 2016 års verksamhet.
Både nyheten om forskningspappret och forskningsbokslutet togs emot positivt på gårdagens möte, arrangerat av Iva och Apotekarsocieteten. En fråga som dock togs upp var hur detta skulle bli verklighet i den dagliga verksamheten ute på klinikerna.
– Det är en jätteviktig fråga och där tror jag att bland annat forskningsbokslutet kan spela en viktig roll. Ett starkt incitament är att man vill visa andra att man är aktiv och når resultat. Det har vi sett i Öppna jämförelser av vårdens medicinska resultat.
Bertil Lindahl nämner också det nya Alf-avtalet som en viktig pådrivansfaktor. I det ingår kriterier för omfattningen och kvaliteten av den kliniska forskningen som bedrivs för att man ska få kalla det universitetssjukvård och vara berättigad till Alf-medel. Den kommer också att regelbundet följas upp och utvärderas.
Vilken betydelse har SKLs nya riktlinjer för landstingens verksamhet?
– Eftersom SKL är en intresseorganisation kan SKL aldrig diktera vad ett enskilt landsting ska göra. Men detta är SKLs position och hållning som den politiska nivån ställt sig bakom.
Hur har det tagits emot i landstingen?
– Mycket positivt. Alla är medvetna om utmaningarna och man ser att det här är viktigt och något som måste göras. Formellt återstår ett styrelsebeslut i SKL innan de nya riktlinjerna slutgiltigt är antagna. Men vi förväntar oss inte några större förändringar, huvudtankarna är väl förankrade, möjligen kan något kommatecken komma att ändras, säger Bertil Lindahl.
Styrelsebeslutet väntas om någon månad.
