Apotekets huvudkontor har lämnat Nacka strand vid Stockholms inlopp och fått nya lokaler i en gammal korvfabrik på centrala Södermalm i Stockholm. Här, på sjunde våningen, läggs strategin upp för framtidens Apoteket. Arbetet leds till stor del av Eva Fernvall. I maj 2005 kom hon från en roll som förbundsordförande till en som marknadsdirektör, och mot bakgrund av att apoteken blir allt tydligare aktörer inom hälso- och sjukvård med hälsocoacher, hälsotorg och vårdotek, var valet av henne i sig uppenbart strategiskt.
– Visst, jag har ett oerhört stort kontaktnät inom vårdsektorn och i samhället i stort från tiden på Vårdförbundet. Där drev vi frågan om att vården måste ses ur patientens perspektiv och att mötet med vården ska vara naturligt och odramatiskt, vilket är i linje med Apotekets målsättning. Kravet på mig nu är bland annat att jag ska positionera Apoteket till att ta en större plats inom hälso- och sjukvården, säger Eva Fernvall.
Vid 150 apotek runt om i landet finns hälsocoacher som ger råd om matvanor, motion och annat som rör hälsa. På 32 platser finns apotekets hälsotorg, där apotekspersonal tillsammans med sjuksköterskor svarar på frågor om egenvård och hälsa. I Göteborg finns vårdotek vid tolv apotek, med sjuksköterskor som tar hand om lättare medicinska åkommor. Vore det inte rimligare att apoteket satsade på att bli kostnadseffektivare, förbättra servicen och verka för en bättre läkemedelsanvändning?
– Det finns absolut ingen motsättning i detta. Råd om hälsa är tvärtom viktiga för att uppnå bra läkemedelsanvändning. Priserna är inget vi förhandlar om, det gör Läkemedelsförmånsnämnden, och vi bidrar ju i stället till att landstingen kan spara mycket pengar eftersom vi byter ut förskrivna preparat mot generika.
– Ska man förbättra läkemedelsanvändningen måste man se till hela människan, och vi har genom våra apotek en unik möjlighet att nå konsumenterna, säger Eva Fernvall.
Men finns det inte medicinska risker med att föra in hälsorådsfrågor i den omfattningen på apotek, där det saknas den kunskap och erfarenhet som finns på en primärvårdsmottagning med läkare? Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm kritiserade i en debattartikel (SvD 7 maj 2004) apotekets hälsosatsningar och kallade dessa att bedriva barfotavård med farmaceuter.
– Jag tycker hennes synsätt i det fallet är förskräckligt! Vi har legitimerade sjuksköterskor på vårdoteken, och dessa är dessutom knutna till vårdföretaget Capio där det finns läkare. Men kritik är typisk, och väntad, då man passerar nya gränser. Samtidigt vet jag att många läkare är mycket positiva till de här satsningarna.
Så det är inte bara ett sätt för Apoteket att hitta nya verksamhetsgrenar, i händelse av att monopolet avskaffas?
– Det har inget med det att göra. Vi menar att kombinationen läkemedel och hälsa i övrigt är mycket viktig, därför vill vi fortsätta utveckla idéerna med vårdotek, hälsocoacher och liknande, säger Eva Fernvall.
Hur ska de utvecklas? Kommer exempelvis vårdoteken att finnas på fler platser inom kort?
– Vårdoteken ska först utvärderas, men min ambition är att det ska finnas vårdotek i fler landsting. Det finns många intresserade, och på vissa orter har vi till och med tillfrågats om vi med vårdotek kan ersätta vårdcentraler som var aktuella för att läggas ner. Att vårdotek kom först i Göteborg beror bland annat på att vårdköerna till primärvården där är så långa. Men samma problem har man ju i bland annat Stockholm och Malmö.
– Vi har just nu inga konkreta beslut på om, eller i vilken omfattning antalet vårdotek, hälsocoacher och hälsotorg ska öka år från år.
En annan satsning har varit kliniska farmaceuter: apotekare på sjukhus som gör läkemedelsgenomgångar, deltar i ronder och ger råd till både läkare och patienter. Mest omfattande har verksamheten varit vid Helsingborgs Lasarett, där den har pågått sedan 2001. Men nu anser sjukhusledningen att den har blivit för dyr och vill inte satsa mer pengar. Dessutom har vissa läkare framfört att apotekarnas kunskap är för teoretisk och inte möjliggör en helhetsbedömning av patienten. Finns det fog för en sådan kritik?
– Ur ett medborgarperspektiv är det en obegriplig kritik. En läkare har inte heller all kompetens, utan det är tillsammans som vi kan göra mycket. Den högsta prioriteten för oss alla måste ju vara att minska antalet patientskador som beror på felaktig läkemedelsanvändning. Jag menar att det i stor utsträckning handlar om en revirstrid, säger Eva Fernvall.
Men vad säger du till dem som menar att man för de pengar kliniska farmaceuter kostar, i stället skulle kunna anställa extra läkare eller sjuksköterskor?
– Det är inte fler händer som behövs, utan fler kompetenser som kompletterar varandra. För 30 år sedan kanske en patient låg på en vårdavdelning i 14 dagar och blev sedan utskriven med den tidens preparat. I dag är mängden preparat och preparatens potens helt annorlunda, vårdtiden på sjukhuset är kortare och självklart måste sjukvårdens organisation följa med i den utvecklingen.
Finns det inte en risk att apoteket genom de kliniska farmaceuterna får ett allt för stort inflytande över läkarnas förskrivningsmönster?
– Det är inte en risk utan en möjlighet, om det innebär en förbättrad läkemedelsanvändning. Vi måste ju hela tiden tänka utifrån ett patientperspektiv, och dessutom innebär rätt läkemedelsanvändning att tid kan frigöras för både läkare och sjuksköterskor. Men vi har varit vana att se vårdbehov utifrån vad professionen anser, och just nu är det vissa läkare som reagerar negativt. Nästa gång kan det vara någon annan grupp.
Dagen innan Läkemedelsvärlden träffar Eva Fernvall har en åklagare beslutat att inte överklaga en tidigare friande dom mot en privat handlare som sålt nikotinersättningsmedel. Det är något som Apoteket reagerat mot och menar att den rätten tillhör monopolet enligt dagens lagstiftning. I Eva Fernvalls tidigare roll som förbundsordförande framförde hon gärna synpunkter på betydelsen av fler privata initiativ i vården. Vad anser du om apotekets monopol?
– Det finns en viktig skillnad genom att man med vårdavtal kan skapa en plats för privata aktörer inom hälso- och sjukvården. Något motsvarande finns det inte inom läkemedelsområdet. Personligen tror jag att det skulle kunna vara bra även för apotekets utveckling att få andra att jämföra sig med. Men det skulle inte leda till billigare läkemedel, det vet vi genom exempel från utlandet.
– Jag tycker att den ståndpunkt apotekets styrelse har tagit är bra: vi ska förbli starka oavsett vår marknadssituation och strategin ska vara den samma. Vår position måste hela tiden flyttas framåt, säger Eva Fernvall.
Finns det ett särskilt ansvar som följer av att ha monopol, exempelvis då det handlar om den illegala internethandeln av de i Sverige receptbelagda läkemedlen. Ska en kund som köpt läkemedel illegalt kunna gå till apoteket för att få dessa bedömda ifråga om säkerhet och kvalitet?
– Vi har ett generellt ansvar för läkemedelsanvändning och vi måste förmedla vår kunskap om läkemedelsinteraktioner och liknande. Det gäller även frågor som ställs om läkemedel kunden skaffat sig illegalt via internet.
Med eller utan monopol – vilken roll spelar Apoteket AB om fem år?
– Jag tror att apoteket som lokal utvecklas till att bli en arena dit kunden kommer för att få läkemedelsprofiler gjorda, får tips om egenvård och som inrymmer andra aktiviteter av vilka vi redan idag har exempel på. Parallellt utvecklas själva läkemedelsförsäljningen till att bli mer internetbaserad, kunden får en egen e-ligitimation och kan via nätet beställa och få läkemedlen levererade i brevlådan.
– Jag tror att apoteken kommer att genomgå en ganska stor förändring och jag har en klar vision om hur den kan komma att se ut. Men den är fortfarande ganska svår att visualisera.
