Sjukvårdshuvudmännen är nu intensivt engagerade i hur de skall ha det med sjukhusens läkemedelsförsörjning. Redan i remissvaren till Apoteksmarknadsutredningens delbetänkande om sjukhusen framförde såväl SKL som de enskilda landstingen en positiv, men försiktig, hållning till kommande förändringar. Den inställningen har sannolikt stärkts nu när Läkemedelsverkets föreskrifter om innehållet i anmälan presenterats. Av dessa framgår det tydligt att det måste finnas sjukhusapotek på sjukhusen med uppgift att samordna och stå för kvalitetskontroll av leveranser, flöden och läkemedelshantering inom sjukhusen.
Omfattningen av förberedelser för eventuella förändringar har medfört att landstingen förlängt kortsiktiga avtal med Apoteket AB och flertalet har nu något år på sig. I förberedelserna ingår att skaffa sig ökade kunskaper och nödvändig kompetens på området. Även om förslaget om inrättande av chefsfarmacevt inte genomförts har huvudmännen insett att de behöver personer med denna kaliber i sin organisation. Inte oväntat pågår därför en rekryteringsprocess som bland annat inriktas mot befattningshavare inom Apoteket AB.
En annan viktig fråga är hur samordningen av läkemedelsförsörjningen till öppen och sluten vård skall utvecklas, vilket såväl landsting, myndigheter och några organisationer tog upp redan i remissvaren. Förhoppningen var att denna fråga skulle belysas i huvudbetänkadet, men så blev inte fallet. En konsekvens av apoteksutredningen som helhet blir att privata entreprenörer som driver sjukhus också kan stå för expeditionsapotek. En situation som landstingen anser vara orimlig.
En allmän uppfattning är att Apoteksmarknadsutredningens olika delar i första hand utgår från producent- och organisationsperspektiv i stället för patienternas, som betonades i direktivet.
Mängden av olika aktörer, som nu skall bygga upp en samlad och kostnadseffektiv apoteksverksamhet står därför inför stora utmaningar.
