Det tog längre tid för parallellimport av läkemedel att komma igång i Sverige än i både Danmark och Norge. Men i början av september låg det närmare 85 ansökningar för godkännande hos Läkemedelsverket. Utöver det fanns vid samma tidpunkt åtta läkemedel redan godkända: Losec (två företag), Plendil (två företag), Lanzo, Imdur, Buspar och Pulmicort turbuhaler.
En faktor som är viktig när det gäller framtiden för parallellimporten i Sverige är vilka priskrav Riksförsäkringsverket ställer.
? Vi har efter övervägande kommit fram till att ett parallellimporterat läkemedel ska ligga cirka 10 procent lägre i pris än originalleverantörens. Är prisskillnaden mindre är det svårt att få en samhällsekonomisk vinst, säger Catharina Lindberg, chef på enheten för läkemedelsfrågor på Riksförsäkringsverket.
När parallellimportörer kommer in ökar distributions-kostnaderna, inte minst mot bakgrunden av Apoteksbolagets skyldighet att tillhandahålla godkända läkemedel.
Omöjligt jämföra med andra
Det går inte att jämföra med de prisskillnader som andra länders myndigheter tilllämpar, eftersom de saknar apoteksmonopol och har annorlunda distributionssystem, anser Catharina Lindberg.
Verkets princip om cirka tio procents prisskillnad ledde till att Cross Pharma valde att skrinlägga planerna på parallellimport av Imigran. Produkten var redan godkänd av Läkemedelsverket, men företaget avregistrerade produkten när man inte fick ut det pris man ville (se sidan 8 i nr 9 av Läkemedelsvärlden).
Därmed förlorade staten och migränpatienter en potentiell besparing på åtskilliga miljoner kronor.
? Vi ser på den totala besparingen med parallellimport. Därför kan vi inte göra avkall på principerna för en enda produkts skull, säger Catharina Lindberg.
Skulle verket gå med på en lägre prisskillnad i ett fall finns risken att fler företag vill lägga sig på en mindre prisskillnad. Konsekvensen kunde bli att staten och konsumenterna totalt skulle förlora mer än det de vann på att Imigran parallellimporteras. Riksförsäkringsverket skulle få svårt att förklara för andra parallellimportörer varför ett läkemedel fick avvika från tioprocentsprincipen.
Catharina Lindberg betonar dock att eftersom parallellimport är så pass ny i Sverige så kan den nuvarande principen komma att ändras. Visar det sig att tioprocentsprincipen hämmar utvecklingen av parallellimport kan den omvärderas.
? Vi för ständigt en intern diskussion om detta, säger Catharina Lindberg.
Och även om Cross Pharma avstod så kan Imigran komma ut på marknaden via en annan parallellimportör som uppfyller riksförsäkringsverkets krav.
Fem nya i väntrummet
I början av september fanns ansökningar från sju företag som vill parallellimportera läkemedel till Sverige; fyra svenska, två danska och ett norskt. Två av dem har redan inlett parallellimport.
Ett av dem är Cross Pharma, som för ett år sedan fick sin parallellimport av Losec godkänd. Bland annat tack vare Apoteksbolagets påbud att apoteken ska ta den billigaste varianten, tog Cross Pharmas produkt snabbt 25?30 procent av Losecförsäljningen i landet.
Företaget säljer också parallellimporterad Imdur, Pulmicort turbuhaler, Lanzo (konkurrent till Losec), Plendil och Buspar. Utöver redan beviljade godkännanden hade företaget ytterligare åtta ansökningar inne hos Läkemedelsverket i början av september.
Det andra företaget som redan fått parallellimporterade läkemedel godkända är Medartuum. Det göteborgsbaserade företaget säljer Losec och Plendil precis som Cross Pharma. Medartuums Losec, som hämtas från Spanien, är i mindre förpackningar något billigare än Cross Pharmas.
Cross Pharma tar sina Plendil från Italien, medan Medartuum importerar sina från Storbritannien. Den produkt som båda företagen har, 98 st 5 mg depottabletter, har exakt samma pris, vilket är 9,4 procent lägre än Astra Hässles pris. Det är sålunda inte alltid parallellimportörer konkurrerar med priset.
Utöver de redan godkända läkemedlen har Medartuum lämnat in ansökningar om ytterligare nio produkter.
Medimport Scandinavia är ett tredje svenskt företag som siktar på att parallellimportera läkemedel. Företaget, med basen i Stockholm, driver sedan tidigare annan verksamhet inom vården, bland annat inom omvårdnad.
Dan Blomberg, Medimport, berättar att företaget har ansökt om import av bland annat Losec. I början av september hade företaget ansökningar inne om ytterligare tre läkemedel.
Det fjärde svenska företaget är Trans Euro Medical, som är nystartat och som än så länge består av grundaren Hans Hillgren. Trans Euro hade i början av september skickat in 13 ansökningar till Läkemedelsverket. Hans Hillgren räknar med att få igång försäljningen under hösten.
Många danska ansökningar
Två danska företag hade flest ansökningar liggande hos Läkemedelsverket i början av september. Orifarm, med 26 ansökningar, är två år gammalt och finns idag enbart på den danska marknaden där företagets 200?250 olika läkemedel beräknas omsätta cirka 200 miljoner danska kronor under 1997.
Orifarm lämnade in sina ansökningar i Sverige under sommaren.
? Men vi har ännu inte bestämt oss om vi ska gå in på den svenska marknaden. Den ser mycket tuff ut. Avgörande blir hur Riksförsäkringsverket förhåller sig. Kravet att parallellimporterade läkemedel ska vara tio procent billigare än originalleverantörens är för hårt, säger Hans Sørensen, Orifarm.
Han anser att de danska reglerna är rimligare. Parallellimportören sätter själv sitt pris. Men för att apoteket ska expediera det parallellimporterade läkemedlet ska priset vara antingen fem procent lägre eller 20 kronor billigare per förpackning än originalleverantörens produkt.
Paranova är det dominerande företaget inom nordisk parallellimport och verksamt i Danmark, Norge och Finland. I Danmark omsatte företaget runt en kvarts miljard danska kronor förra året, vilket innebar att det till omsättningen var Danmarks fjärde största läkemedelsföretag efter Astra, Glaxo Wellcome och Nycomed.
Under sommaren har man arbetat med att rekrytera en chef för det svenska dotterbolaget.
? Vi hoppas klara detta under september och vill sedan komma igång så fort som möjligt, säger Erik Pfeiffer, VD för det danska moderbolaget.
Farmagon är det första norska parallellimportföretaget som har ansökt om godkännande i Sverige. Till att börja med har företaget fyra ansökningar hos Läkemedelsverket.
I Norge säljer företaget cirka 50 olika läkemedel och omsatte omkring 30 miljoner norska kronor första halvåret i år. Enligt företaget är man därmed ungefär lika stort som Paranova i Norge. Farmagon har nyligen gått in även i Danmark där man marknadsför 90 olika produkter.
Företaget har ett svenskt kontor i Stockholm och räknar med att finnas ute på marknaden under första kvartalet 1998.
Leveranssäkerhet avgörande
Idag finns tre godkända Losec tillgängliga i Sverige. Inom de närmaste månaderna kan det komma ytterligare några. När parallellimporten startade i Sverige för ett år sedan skickade Apoteksbolaget ut en rekommendation om att expediera det billigaste medlet, om receptet inte uttryckligen påbjuder något annat.
Nu är det dags för en modifiering.
? Rimligen kommer de parallellimporterade läkemedlen att ha ungefär samma pris. Då blir det i första hand kunden som ska avgöra vilken variant som ska expedieras, säger Thony Björk, informationsdirektör på Apoteksbolaget.
För de flesta kunder är priset det viktigaste. Men för de båda godkända läkemedel där det finns konkurrens mellan parallellimportörer är priset ungefär detsamma.
? Då blir andra faktorer utslagsgivande. Leveranssäkerhet, märkning, och hur enkelt det är att hantera förpackningen är de viktigaste. Det här blir en angelägen fråga för läkemedelskommittéerna runt om i landet, säger Thony Björk.
Curt Peterson är överläkare i klinisk farmakologi vid Karolinska sjukhuset och medlem av läkemedelskommittén i nordvästra sjukvårdsområdet av Stockholms län.
? När det finns likvärdiga produkter är principen att vi rekommenderar det billigaste. Det är meningen att läkemedelskommittén ska begränsa sortimentet men samtidigt befordra priskonkurrens, säger han.
I en tänkt situation med flera olika Losecvarianter där det hela tiden förändras vilket företag som har lägsta priset kan kommittén dock inte ändra sin rekommendation i samma takt.
? Det är knappast rimligt att vi ska ändra mer än högst en gång per år. Vi ska inte förvirra förskrivarna, säger Curt Peterson. n