Årets Sjöbergpris är det tredje i ordningen och finansieras av Sjöbergstiftelsen som grundades 2016 av affärsmannen Bengt Sjöberg, som själv gick bort i cancer 2017. Bengt Sjöberg donerade två miljarder kronor till stiftelsen, som förutom att dela ut Sjöbergpriset också finansierar annan forskning inom cancerområdet.
Årets Sjöbergpristagare, Dennis Slamon, forskare vid University of California i Los Angeles och Brian Druker, forskare vid Oregon Health and Science University i Portland i USA, får priset för ”för avgörande insatser vid den kliniska utvecklingen av målstyrd behandling, riktad mot cancercellers genetiska förändringar.”
Dennis Slamon upptäckte att det var möjligt att använda den monoklonala antikroppen trastizumab (med handelsnamnet Herceptin) vid behandling av bröstcancer hos patienter med mutationen HER2 – en aggressiv cancerform med hög risk för återfall.
HER2-genen styr uppbyggnaden av proteinet humanepidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2), som finns på ytan av dessa bröstcancerceller och som stimulerar deras tillväxt. Genom anitkroppens bindning till proteiner stoppas tillväxten och därmed spridningen av cancern.
Antikroppen är ett viktigt tillskott i behandlingsarsenalen för patienter med HER2-positiv bröstcancer, vilka utgör ungefär 15 procent av alla bröstcancerfall. Eftersom antikroppen är specifikt inriktad på cancerceller med den aktuella mutationen och inte attackerar övriga celler har behandlingen också mindre biverkningar än traditionella cytostatika och strålning.
I ett pressmeddelande uttrycker Dennis Slamon att det är en stor ära att få Sjöbergpriset och att prissumman kommer väl till pass i den fortsatta forskningen om att hitta målstyrda cancerbehandlingar.
– För tillfället arbetar vi med äggstockscancer, lungcancer och cancer i bukspottskörteln. Idén är att identifiera det som skiljer cancercellerna från normala celler och rikta behandlingen mot det med förhoppningen att kunna utveckla mer effektiva och mindre giftiga cancerbehandlingar, säger Dennis Slamon.
Den andra pristagaren, Brian Druker, har å sin sida koncentrerat sig på forskning om kronisk myeloisk leukemi (KML) – en blodcancer som utvecklas i benmärgen och dess stamceller. Cancerformen innebär att cellerna i benmärgen delar sig för fort och därmed bildar för många vita blodkroppar.
Brian Druker visade att läkemedelsmolekylen, imatinib (Glivec), blockerar det defekta proteinet som ger upphov till den okontrollerade celldelningen, vilket därmed stoppar överproduktionen av vita blodkroppar. Behandling med imatinib har betytt att kronisk myeloisk leukemi har gått från att vara en cancerform med mycket hög dödlighet till en behandlingsbar sjukdom.
Det är flera forskare som har bidragit till utvecklingen av imatinib mot KML, inte minst 2017 års Scheelepristagare Charles Sawyers, som i mitten på åttiotalet hade en stor roll i framatagandet av substansen och som genomförde de första kliniska studierna med läkemedlet.
Brian Drukers forskning är nu inriktad mot att leta nya mål att rikta behandlingen mot när det gäller leukemi och att överföra kunskapen i klinisk användning.
– Det här (prispengarna, reds anm.) kommer att hjälpa oss att göra snabbare framsteg, säger han.
Sjöbergpriset består av en miljon dollar, motsvarande drygt nio miljoner kronor, och delas ut av Kungl. Vetenskapsakademin.
