Antalet dödsfall i självmord, suicid, till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökar. Det visar ny statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Förra året avled 822 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det är en liten minskning jämfört med året dessförinnan, då antalet var 860.
Som en jämförelse är 962 fall år 2017 det högsta antalet avlidna till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar under de senaste tolv åren.
Fler män än kvinnor avled av läkemedels- och narkotikaförgiftning, 505 män och 317 kvinnor. Det motsvarar 61 respektive 39 procent.
300 fall av självmord
Genom dödsorsaksintygen kan Socialstyrelsens utredare kartlägga vilka substanser som orsakar olika typer av dödsfall.
Dödsfallen delas i statistiken in i tre grupper; olycksfall, suicid och oklar avsikt.
Förra året klassificerades 341 dödsfall som olycksfallsförgiftningar, överdoser, och 300 som suicid, självmord. Vid 181 fall är avsikten oklar.
Självmord vanligast bland kvinnor
Män dominerar bland dödsfallen till följd av överdos medan suicid är vanligast bland kvinnor.
Suiciddödsfallen har ökat, både i antal och som en andel av det totala antalet dödsfall, enligt Socialstyrelsen.
Förra året avled 157 kvinnor och 143 män av läkemedels- och narkotikaförgiftningar som en följd av en avsiktlig självdestruktiv handling, suicid.
Antalet suiciddödsfall som en följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar år 2023 är det högsta på tolv år, perioden 2012-2023.
Har ofta psykiatrisk diagnos
Socialstyrelsens utredare har också samkört dödsorsaksregistret med andra register, som patientregistret och läkemedelsregistret.
Myndigheten konstaterar att en mycket hög andel av personerna som avlidit till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftningar har haft kontakt med psykiatrin. Fler än två av tre har en psykiatrisk diagnos från slutenvård eller specialiserad öppenvård.
När det gäller dödsfall till följd av överdoser eller dödsfall där man klassificerar avsikten som oklar är det vanligt med en tidigare missbruksdiagnos.
Smärtdiagnoser bland kvinnor
Bland kvinnor är det genomgående vanligare med smärtdiagnoser, oavsett avsikten bakom dödsfallet.
I mer av vart tredje suiciddödsfall har personen fått en diagnos i kategorin förstämningssyndrom. Den diagnoskategorin inkluderar bland annat depressionssjukdomar.
Socioekonomi spelar roll
Dödsfallen är inte jämnt fördelade sett till bostadsområden med olika socioekonomiska förutsättningar, konstaterar Socialstyrelsen.
I områden med sämst socioekonomiska förutsättningar är det 3,5 gånger så många som avled av läkemedels- och narkotikaförgiftningar.
Antalet dödsfall i områden med sämst ekonomiska förutsättningar är 12,3 dödsfall per 100 000 invånare. Det kan jämföras med 3,5 dödsfall per 100 000 invånare i områden med bäst socioekonomi.
Antalet avlidna till följd av olycksfallsförgiftningar, överdoser, är vanligast i områden med sämst socioekonomi.
Alprazolam förekommer ofta
De flesta dödsfallen, 74 procent, orsakas av kombinationer där läkemedel ingår, både sådana som är narkotikaklassade och läkemedel som inte är det.
Det ångestdämpande läkemedlet alprazolam är den en enskilt vanligaste substansen som nämns på dödsorsaksintygen de senaste tolv åren. Förra året registreras alprazolam i samband med 322 fall.
Därefter följer opioiden buprenorfin, sömnmedlet zopiklon, och opioiderna oxikodon, metadon och heroin.
Kombinationer av läkemedel vanligt
Vid de allra flesta förgiftningsdödsfall handlar det om kombinationer av läkemedel.
Vid mer än hälften, 55 procent, av dödsfallen 2023 anges mer än en substans på dödsorsaksintyget.
På över vart fjärde dödsorsaksintyg, 27 procent, anges tre eller flera substanser.
Opioider bakom överdoser
Bakgrunden till dödsfallet, om det var en olycksfallsförgiftning, suicid eller om avsikten var oklar, har stor betydelse har stor betydelse för substansprofilen.
Bland olycksfallsförgiftningar, överdoser, dominerar opioider som buprenorfin, metadon, oxikodon, tramadol samt heroin.
Opioderna dominerar också i samband med dödsfall där man klassar avsikten som oklar.
Sömnmedel vid självmord
Bland suiciddödsfallen dominerar sömnmedel och lugnande medel. Kombinationen av sömnmedicinerna propiomazin och zopiklon är vanligast.
Zopiklon är den enskilt vanligaste substansen kopplad till suicid följt av propiomazin och opioiden oxikodon.
Det förekommer också substanser som smärtstillande läkemedlet paracetamol och det antidepressiva läkemedlet venlafaxin.
Ny dödlig drog
Illegala substanser som heroin och fentanyl förekommer oftare bland män och i yngre åldrar. Olika typer av läkemedel är vanligare bland äldre.
Socialstyrelsen lyfter särskilt en ny substansgrupp, nitazener. Det är en klass av syntetiska opioider, som inte är godkända för medicinskt bruk.
Nitazener, som narkotikaklassades 2023, är mycket starka och mycket beroendeframkallande. Nitazener kan vara 1000 gånger starkare än heroin.
23 döda av nitazener
Eftersom nitazener är så potenta medför de en hög risk för överdoser. Flera av nitazenerna kan leda till andningsstillestånd och död redan vid mycket små doser.
Totalt kan 23 dödsfall kopplas till nitazener under perioden 2020–2023.
De flesta omnämnandena skedde under år 2023. Det indikerar att förekomsten av nitazener ökar, skriver Socialstyrelsen.
