Det är välkänt att både större kirurgiska ingrepp och hjärtinfarkter kan leda till depression. Fenomenet är mer uttalat hos kvinnor än hos män. Nyligen rapporterade forskare vid Johns Hopkins University i Baltimore, USA, att även milda depressioner kan öka risken för dödsfall efter en hjärtinfarkt.
? Att depressioner kan komma både före och efter en hjärtinfarkt är välkänt, men vi vet inte varför eller hur det går till, förklarar docent Rigmor Stain-Malmgren, docent i biokemi
vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Hon är vetenskapligt ansvarig chef vid Affektivt centrums serotoninforskningslaboratorium vid Psykiatriska kliniken på S:t Görans sjukhus i Stockholm.
Oklar orsakskedja
Hon har ägnat större delen av sitt forskarliv åt serotonin. Serotonin bildas i hjärnan och i speciella celler i mag-tarmkanalen och transporteras via trombocyterna.
I hjärnan fungerar serotonin som budbärare mellan nervcellerna och i blodbanan hjälper serotonin till att påverka blodlevringen.
? Brist på serotonin kan skapa olika former av obalans i kroppen, men fram till i dag har man framför allt talat om serotoninläkemedlens effekt i hjärnan, inte i hjärta och kärl. Men man skulle mycket väl kunna tänka sig en effekt även på risken för hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom, säger Rigmor Stain-Malmgren.
Hon ingår i en forskargrupp som ska titta på sambandet mellan kvinnors depression och hjärt-kärlsjukdom. Studien omfattar 140 deltagare, hälften ska få aktiv rehabilitering och den andra hälften är kontrollgrupp. Syftet är att förstå samspelet mellan hjärna, trombocyternas serotoninfunktion och hjärt-kärlsystemet.
Ökar patienter som får depressioner också sin framtida risk för hjärt-kärlsjukdom?
? Frågan är naturligtvis vad som är hönan och vad som är ägget, om själva depressionen bäddar för hjärt-kärlsjukdom. Det behövs ytterligare forskning för att nysta bakåt i orsakskedjan, säger Rigmor Stain-Malmgren.
Den här studien ska ta reda på bland annat om de som får upprepade depressioner har rubbningar i sitt serotoninsystem, vilket kan ha med medicineringen att göra.
Påverkan på blodkärlen
Både risken för en ny depression ? och risken för hjärt-kärlsjukdom ? kanske kan ha att göra med att receptorerna för serotonin blivit okänsliga?
De allt populärare SSRI-läkemedlen utnyttjar nervcellernas förmåga att återuppta fritt serotonin. Om cellens normala återupptagningsförmåga blockeras blir mer serotonin tillgängligt i kroppen. Återupptagningen bromsas direkt i synapsen mellan olika nervceller.
Vi har receptorer för serotonin i stora delar av centrala nervsystemet, i hjärtat och mag-tarmkanalens nervterminaler, i glatta muskelceller i blodkärl, luftvägar, mag-tarmkanal samt på trombocyterna.
Det betyder att det finns åtskilliga organ och vävnader som kan påverkas av serotoninläkemedel. Ändå är biverkningarna milda, jämfört med traditionella antidepressiva läkemedel. De vanligaste är illamående, huvudvärk, svettningar, trötthet, sömnsvårigheter och ökad ångest.
? Allvarliga biverkningar i form av kranskärlssjukdom har förekommit hos migränpatienter som fått serotoninläkemedel. Läkemedlen påverkar blodkärlen hos dem som har medfödd känslighet, men tyvärr finns ingen metod som visar om man tillhör denna riskgrupp, säger Rigmor Stain-Malmgren.
Få forskare tror dock att det är så enkelt som att serotoninbrist leder till depressioner. Serotonin påverkar även andra signalämnen, bland annat GABA (gamma-aminosmörsyra) och glutamat. Balansen mellan dessa bromsande och stimulerande ämnen kan också ha stor betydelse.
Gemensamma biologiska system
De hjärtbiverkningar som rapporterats efter intag av SSRI-preparat har varit sällsynta och handlat om personer som redan har kända riskfaktorer för kranskärlssjukdom. Rådet till behandlande läkare blir att ta en noggrann hjärt-kärlanamnes innan exempelvis triptaner skrivs ut.
? De biologiska system som engageras vid stress är desamma som har betydelse vid hjärt-kärlsjukdomar och depressioner, betonar Rigmor Stain-Malmgren.
I detta system ingår den så kallade HPA-axeln där djupt liggande delar av hjärnan som hypotalamus och hypofys samspelar med övriga kroppen. Stress och ilska leder till högre nivåer av adrenalin och noradrenalin i blodet vilket ökar trombocyternas benägenhet att klibba ihop och bilda proppar. Stresshormonerna ser också till att det släpps ut mer serotonin från trombocyterna.
Det serotonin som förekommer i fri form i blodet samspelar med blodkärlens väggar via en av mer än ett dussin kända serotoninreceptorerna och trombocyterna.
Livshändelser och miljöfaktorer
Det betyder att serotoninet kan bidra till att blodkärlen blir trängre, stramare och att trombocyterna blir mer benägna att bilda proppar. Samtidigt finns det forskning som visar en paradoxal effekt, nämligen att kärlen blir mer avspända av serotonin.
Personer som har naturligt höga depånivåer av serotonin har ofta en bra självkänsla och tål stress bättre än andra.
Tack vare att trombocyternas nivåer av serotonin avspeglar tillståndet i hjärnan kan forskarna dra viktiga slutsatser med utgångspunkt från ett enkelt blodprov.
? Men ju mer vi gräver i begreppen stress-depressioner-ångest-hjärt-kärlsjukdomar ? desto tydligare blir det att livshändelser och miljöfaktorer har avgörande betydelse. Man kan leva med en genetisk sårbarhet i många år, utan att bli sjuk. De livskriser och problem som vi alla drabbas av kan slå särskilt hårt mot den som har en genetisk sårbarhet. Likaså om man röker eller har andra riskfaktorer för infarkt.