1995 kostade läkemedelsforskningen i USA och Europa 23 miljarder euro. 2010 hade summan ökat till 53 miljarder euro, trots att antalet ansökningar om nya läkemedel minskade. Men nu har Kristinn B Gylfason, Tommy Haraldsson och Hjalmar Brismar, forskare vid KTH, fått 3,8 miljoner av Vetenskapsrådet för att utveckla en sensor som kan minska utvecklingskostnaderna.
– På sikt innebär vår forskning förhoppningsvis inte bara att fler nya läkemedel kan bli tillgängliga utan också att det kommer att finnas botemedel för sjukdomar som idag inte kan behandlas, säger Kristinn B Gylfason i ett pressmeddelande.
Forskarna vill utveckla en sensor i samma storlek som en cell och som kan ligga extremt nära cellen. Sensorn ska fånga upp de molekyler som cellen utsöndrar när den utsätts för läkemedel. Genom att tidigt kunna testa läkemedelskandidater på celler kan kostnaderna minska.
– Drogar man en massa celler i ett provrör ser man bara en medelrespons. Genom att istället testa enstaka celler blir provsvaren mer rättvisande. Då kan vi förse läkemedelsutvecklare med ny och cellbiologiskt relevant information för att välja ut läkemedelskandidater i ett tidigt stadie, och vår nya teknik och metod snabbar upp framtagningen av nya läkemedel, säger Kristinn B Gylfason.