Sekretess i vägen för följsamhet

Vissa patienter säger nja, vi får se, när man frågar dem om de tänker ta medicinen. Vid sådana tillfällen skulle det kunna vara bra att göra en koll på om patienten hämtar ut läkemedlet på apoteket.
Det säger läkaren Thomas Ihre som ingår i Abla-projektet. Men som det ser ut idag finns det inga möjligheter för läkaren att kontakta apoteket för att göra denna koll. Sekretesslagstiftningen innebär att apoteken och sjukvården inte har möjlighet att kommunicera om den enskilda patienten utan dennes tillstånd. Däremot kan läkaren självklart kontakta patienten direkt och fråga om detta eller be om patientens tillstånd att tala med apoteket. Men enligt Thomas Ihre är detta inte alltid praktiskt möjligt.
? Det är en känslig fråga för det är ett misstroende som läkaren visar patienten. Därför ska man inte heller göra kontrollen med apoteken kontinuerligt. Någon gång kunde det ändå vara bra att veta.

Morot för läkarna
Thomas Ihre menar också att möjligheten för läkaren att kunna vända sig direkt till apoteket skulle kunna användas som en morot för läkarna att arbeta med följsamhetsproblem. Ett av bekymren för Abla-kampanjen är nämligen att det är svårt att motivera doktorerna att ändra sitt beteende.
? Om man frågar läkare om de vet att hälften av deras patienter inte tar medicinen säger de att det gäller inte mina patienter. Om de då kunde testa detta genom att prata med apoteket skulle de upptäcka att 35 till 40 procent av deras patienter faktiskt inte hämtat ut medicinen.
Tanken är förstås att denna upptäckt skulle leda till förståelse för och vilja att arbeta med problemet.
Ett nationellt register över läkemedelsanvändningen skulle kunna vara ett sätt för läkarna att få veta om patienten har hämtat ut sitt läkemedel. På ungefär samma sätt som i de läkemedelsprofiler som just nu prövas på olika håll i landet kunde också samtliga läkemedel som patienten står på registreras. Därmed kan läkaren undgå att skriva ut mediciner som interagerar vilket ju kan vara en anledning till dålig följsamhet.
Svenska Läkaresällskapet vill gärna se ett sådant register. Även på Sveriges läkarförbund är man för ett register men på ett villkor: apoteken får inte vara involverade. Att det då blir svårt att få med uppgifter på om patienten har hämtat ut läkemedlet spelar ingen större roll enligt Bernhard Grewin, ordförande i läkarförbundet.
? Det har mindre betydelse. Även om patienten har hämtat ut medicinen vet man inte om patienten verkligen har tagit läkemedlet.
Ett av målen för Abla-projektet är att sjuksköterskor, läkare och farmacevter ska samverka för att förbättra följsamheten. Sune Pettersson, apotekare i Abla-projektet, menar att också detta samarbete kan försvåras genom sekretesslagstiftningen.
? Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla professioner ansvar att stötta patienten i läkemedelsanvändningen. Vi bör därför samverka och samordna vår information. Men sekretesslagstiftningen upphäver all kommunikation som inte patienten givit sitt medgivande till, säger han.

Försök påverka utredning
Sune Pettersson vill också ha ett register där läkemedelsanvändningen registreras på individnivå. Kanske inte så mycket för att användas på individnivå men för att det underlättar uppföljningen av läkemedelsbehandlingen på gruppnivå. De data som Apoteket sparar idag kan inte användas för ändamålet därför att databasen inte sparas längre än tre månader, vilket kan vara ett hinder för att kontrollera följsamheten för itererade recept.
För att få igenom önskemålen om mer öppenhet i sekretessfrågor och ett individbaserat register har Abla-gruppen därför uppvaktat den pågående utredningen om uppföljning av förskrivning och användning av läkemedel. Utredningen ska vara klar i slutet av maj och tittar på både medicinska och ekonomiska möjligheter till uppföljning. Om utredningen ger klartecken för ett forskningsregister återstår att se. Utredaren Leif Ekberg vill dock ha krav på patientens samtycke för kontroll av den individuella läkemedelsanvändningen.
? För att en läkare på en plats i vården ska få ta del av innehållet i journaler från ett annat ställe måste vi idag ha patientens samtycke. Vi hade tänkt oss att spinna vidare på samma sak.