Översynsutredningen föreslår att en av de fyra myndigheterna, som ska bli resultatet när de nuvarande tolv kokats ned, ska bli en kunskapsmyndighet med cirka 700 anställda. I den myndigheten ska delar av Läkemedelsverket, LV, Smittskyddsinstitutet, SMI, Statens Folkhälsoinstitut, FHI, Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV, samt Socialstyrelsen ingå.
Det här tror inte SBU på. I remissvaret påpekar myndigheten skillnaden mellan att ta fram kunskapsunderlag och att göra prioriteringar och visar på exemplet Storbritannien där man har en tydlig rågång; Ett nationellt institut, NICE, tar fram riktlinjer medan en annan oberoende myndighet ansvarar för kunskapsunderlaget. SBU menar att förslaget i utredningen inte gör den här skillnaden.
Men SBU avfärdar inte hela idén utan föreslår att det skapas en mindre kunskapsmyndighet med SBU, TLV och den del inom Socialstyrelsen som tar fram kunskapsöversikter. Däremot skulle riktlinjearbetet ligga kvar hos Socialstyrelsen.
SBU föreslår att Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet bildar en gemensam myndighet med fokus på folkhälsa. Läkemedelsverket bör behållas ungefär som nu, anser SBU. Skälet är myndighetens koppling till den europeiska godkännandeprocessen. Läkemedelsverkets arbete med behandlingsrekommendationer bör däremot läggas på en kunskapsmyndighet eftersom läkemedelsrekommendationer ska kunna jämföras med andra behandlingsalternativ, anser SBU.
