Sara Mangsbo är sedan 2023 professor inom området proteinläkemedel vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet. I snart två decennier har hon forskat om immunterapi mot cancer. Nu är en idé som föddes 2015 på god väg att bli ett nytt effektivt läkemedel som kan fungera mot en rad olika cancersjukdomar.
– Det känns verkligen jätteroligt att utveckla något som håller hela vägen. Att vi kan få fram en behandling som kommer att kunna hjälpa patienter, säger Sara Mangsbo till Läkemedelsvärlden.
Immunterapier viktig trend
Att på olika sätt använda kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancerceller är en strategi som lockat cancerforskarna länge. På senare år har vi också sett flera nya behandlingsmetoder komma som är baserade på den strategin.
Nya läkemedel av typen checkpointhämmare blockerar, som Läkemedelsvärlden rapporterat tidigare, till exempel tumörcellers möjlighet att komma undan immunförsvaret. Detta genom att hindra tumörceller från att bromsa immunförsvarets angrepp.
Ett annat exempel är car-t-terapierna där man tar ut patientens t-celler och omprogrammerar dem så att de kan attackera tumörceller mer effektivt. Sedan ger man t-cellerna tillbaka till patienten.
Fokus på CD40 för Sara Mangsbo
Sara Mangsbo har i sin forskning intresserat sig för en komponent i immunförsvaret som heter CD40. Det är ett protein som fungerar som receptor och finns på så kallade antigenpresenterande celler i vår kropp.
Antigenpresenterande celler har till uppgift att visa upp potentiella hot för immunförsvaret så att det lär sig att känna igen och angripa dem. De antigenpresenterande cellerna kan till exempelvis visa upp fragment från bakterier, virus eller tumörceller så att kroppen kan producera t-celler som är riktade just mot dessa hot.
När just proteinreceptorn CD40 på de antigenpresenterande cellernas yta aktiveras stimulerar detta kraftfullt produktionen av t-celler. I sökandet efter nya cancerterapier studerade Sara Mangsbo och hennes medarbetare därför agonistiska – aktiverande – antikroppar riktade mot CD40.
Sara Mangsbo vill se t-cellsarmé
Den idé som föddes kring 2015 var att ta fram en antikropp som har en sorts turboeffekt på de antigenpresenterande cellerna. Den nya CD40-aktiverande antikroppen skulle både stimulera t-cellsproduktion och leverera tumörspecifikt material så att t-cellerna kan riktas just mot tumören.
– Vi vill stimulera fram en armé av t-celler med långvarig effekt mot cancern.
I slutet på 2016 fick Sara Mangsbo och hennes forskargrupp möjlighet att driva antikroppsprojektet inom det nationella forskningscentret Scilife labs plattform för läkemedelsforskning och -utveckling. För att komma vidare till en färdig läkemedelskandidat inledde hon sedan ett samarbete med professor Johan Rockberg vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Studie som är en milstolpe
Tillsammans med två andra grundare startade de företaget Strike pharma ab där utvecklingen av antikroppen fortsatte. Nyligen nådde de en milstolpe när de kunde publicera sin studie av den lovande nya cancerbehandlingen i Nature communications.
– Studien visar att vår nya antikroppsmetod fungerar som precisionsmedicin mot cancer. Och vi tror att den kommer att gå att använda mot en rad olika cancersjukdomar, säger Sara Mangsbo.
Den nya antikroppen kallas Strike2001. Den är bispecifik vilket betyder att den kan binda till två olika målproteiner samtidigt. Strike2001 binder därigenom både till CD40-proteinet och till en liten syntetisk peptid, en så kallad peptidtag.
Antikropp med lastförmåga
Tack vare denna design kan antikroppen ta med sig en last i form av syntetiskt framställda proteinfragment, peptider, som är specifika för den tumör som ska behandlas. Peptidtaggen fungerar som ett klister mellan antikroppen och de framställda tumörfragmenten.
– Det betyder också att man enklare kan skräddarsy en målriktad behandling för varje patient. Vi kan med enkelhet byta ut lasten baserat på genetisk information om tumören som vi får från kliniken, förklarar Sara Mangsbo.
Metoden blir en typ av vaccinering mot de aktuella cancercellerna. T-cellerna blir fler och samtidigt mycket mer effektiva.
Såg bromsande effekt och även bot
I den nyligen publicerade studien testade forskarna antikroppen bland annat i blodprover från människor och hos möss som modifierats genetiskt så att de uttrycker det humana CD40-proteinet.
Resultaten visar att antikroppen aktiverar rätt typ av t-celler och att behandlingen bromsar och till och med kan bota cancersjukdomar hos mössen. De djur som fick behandlingen överlevde längre och vid högre doser försvann tumören.
Sara Mangsbo framhåller också att det handlar om en skräddarsydd precisionsbehandling som för en gångs skull inte behöver vara så tidskrävande och dyr att ta fram.
– Själva antikroppen kan man producera i förväg i stor skala. Sedan kan det gå snabbt att anpassa den till en viss patient genom att på syntetisk väg tillverka den tumörspecifika peptiden och koppla den till antikroppen.
– Det här kan vara en ekonomiskt mer hållbar lösning som ökar tillgängligheten till precisionsmedicin mot cancer.
Siktar på klinisk studie inom två år
Nu fortsätter forskarna arbetet med att utveckla produktionstekniken för antikroppen och att studera om den kan ha några oönskade effekter. Om cirka två år räknar de med för första gången kunna ge behandlingen till en människa, i en klinisk studie.
En fråga som återstår att lösa är finansieringen av den fortsatta utvecklingen av Strike2001. Sara Mangsbo säger att det under de senaste åren har blivit svårare för små utvecklingsbolag som Strike pharma att hitta kapital. I finanskrisens spår har investerare blivit försiktigare.
– Men jag tror att det är på väg att vända igen så att investerare vågar ta risker. Vi får hoppas att det händer snart.
