Att nå en ökad samsyn mellan vårdgivare och patienter kring den medicinska behandlingen beskrevs i slutet av 1999 i British Medical Journal som en viktigare utmaning inför 2000-talet än den moderna molekylärgenetiken och dess tänkbara tillämpningar.
? En rimlig bedömning utifrån de omkring 5000 publikationerna i den vetenskapliga litteraturen är att följsamheten vid långtidsmedicinering är högst 50 procent. Problemet kostar åtskilliga miljarder kronor årligen i Sverige, säger Lars G Nilsson, styrelseordförande i Nepi och ordförande i ABLA, Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning.
? Förebyggande läkemedelsbehandling visar sig ofta ge små men signifikanta vinster för patienter i välkontrollerade kliniska prövningar. Mot bakgrund av den betydligt lägre följsamheten i den kliniska vardagen kan man undra om det till exempel är någon idé att behandla med till exempel medel mot hypertoni om vi inte kan förbättra följsamheten. Det kanske bara är bortkastade pengar.
Tre anställs
De två första faserna i ABLA har ringat in följsamhetsproblemet och föreslagit hur det ska lösas.
? När projektet nu går in i nästa fas kommer vi att fokusera på det praktiska genomförandet. Det handlar om att skapa attitydförändringar och insikt om problemet inom vårdprofessionerna, säger Lars G Nilsson.
Svenska Läkaresällskapet får arbetsgivaransvar för den personalstab som nu ska rekryteras till ABLA. Till att börja med handlar det om en läkare, en farmacevt och en sjuksköterska, som kommer att arbeta i Nepis lokaler i anslutning till Apotekets huvudkontor i Nacka.
På arbetsgruppens lista över förslag till aktiviteter märks bland annat en kampanj där affischer ska anslås i samtliga personalutrymmen inom sjukvården och apoteken. Läkemedelskommittéerna föreslås vidare inrätta följsamhetsgrupper i linje med de nuvarande terapigrupperna.
ABLA III finansieras av Landstingsförbundet och är tänkt att löpa över fem år. Den finansiering som man hittills erhållit omfattar dock en treårsperiod.
Politiskt torgmöte
? Därför är det viktigt att poängtera att man säkert gjort så gott man har kunnat. Kunskapen om samsynens betydelse för följsamheten är relativt ny, säger Lars G Nilsson.Han har själv konkreta erfarenheter av att det inte alltid är helt lätt att få vårdgivarna att ta till sig budskapet om ökad samsyn.
? Ett möte som jag höll med en läkemedelskommitté häromsistens kändes som ett politiskt torgmöte. Ett fåtal av åhörarna var entusiastiska men en majoritet verkade ganska ointresserade. Detta illustrerar att vi har lång väg att gå.