Samarbetet mellan många aktörer har varit avgörande för att vi i dag har fyra EU-godkända covid-19-vaccin, bara ett år efter att WHO deklarerade att vi hade en global pandemi. Det var alla medverkande på ett digitalt seminarium om vaccinutvecklingen överens om.
– Ingen trodde att det kunde gå så här fort. Jag tror att man ska ta med sig att bolagen har hittat sätt att verkligen fokusera alla de resurser de har, i samarbete med akademien och myndigheter, på framtagandet av ett vaccin, sa Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen.
Enligt honom går det inte att peka ut en sak som har varit avgörande för den snabba utvecklingen av vacciner utan det är flera faktorer som har spelat roll.
Martin Johansson, medicinsk chef på Janssen, sa att öppenheten och transparensen kring alla vetenskapliga resultat har varit otroligt viktiga för det gemensamma målet att bekämpa pandemin.
– Alla såg i ett tidigt skede att det här är viktigt och att vi måste hjälpas åt. Vi samarbetar kring utvecklingen och produktionen av vaccinen mellan bolagen. Och det är även viktigt med samarbete med myndigheter, sa han.
Många anser att Sverige borde ha en egen vaccintillverkning, men ingen av de medverkande höll med om att det skulle vara ett bra alternativ.
Enligt Bengt Mattson är detta en stor fråga och det pågår ett antal utredningar där man tittar på det här.
– Men vi vill vara tydliga med att man inte ska tro att Sverige kan bli självförsörjande på allt som behövs för vaccinproduktion. Det finns en poäng med olika plattformar. Hela covid-19-pandemin har ju visat att internationell samverkan har resulterat i fyra godkända vacciner och många fler under utveckling, sa han.
Per Öhlén, vd för svenska delen av Sanofi, framhöll att det skulle bli otroligt mycket dyrare och också ta längre tid med produktion enbart i Sverige.
– Framför allt skulle det vara ett slöseri med skattepengar, sa han.
Utveckling av covid-19-vaccin har sett olika ut
När coronapandemin för cirka ett år sedan var ett faktum ställde många läkemedelsbolag om sitt fokus och satsade allt på att få fram ett vaccin mot covid-19. Förutom de fyra vaccinen som är godkända i EU granskas ytterligare tre vaccin av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Dessutom är många fler vaccin under utveckling.
En förutsättning för att vaccinen kunde utvecklas så snabbt som de gjorde är att hela virusets arvsmassa, det vill säga den genetiska koden, gjordes tillgänglig bara några veckor efter att viruset hade identifierats, berättade Andreas Palmborg, medicinsk ansvarig vacciner på Pfizer Sverige.
– Det blev startpunkten för vaccinutvecklare att kunna börja titta på hur ett vaccin kunde se ut, sa han.
Resan mot att få fram ett covid-19-vaccin har sett olika ut för läkemedelsbolagen. Pfizer-Biontechs vaccin bygger på den så kallade mRNA-tekniken.
– Vi håller på att utveckla ett influensavaccin med denna teknik, och när covid-19-pandemin bröt ut så var det ganska självklart för oss att vi då skulle basera vår utveckling av det vaccinet på samma teknologi, sa Andreas Palmborg.
Pfizers gick in med fyra olika vaccinkandidater för att öka sannolikheten att en av dem skulle kunna nå hela vägen. Nu är en av dessa godkända i EU.
Läkemedelsbolaget Sanofi har ännu inget covid-19-vaccin godkänt, men har två stycken under utveckling. Bolaget stötte dock på problem i december vilket ledde till en försening.
– Vi satsade allt på att utveckla ett vaccin och hade hoppats på ett godkännande i juni i år. Men resultatet i fas II-studien var inte tillräckligt bra för att vi skulle vilja gå vidare med den kandidaten. Det innebar att vi fick göra om fas II. Nu hoppas vi på ett godkännande under kvartal fyra, sa Per Öhlén.
Janssen vaccin var det senaste att bli godkänt i EU. Det är det enda vaccinet som bara behöver ges i en dos.
– Vi såg vikten av att ta fram ett en-dos-vaccin som också kunde vara stabilt i kyltemperatur. Vi ville att det skulle kunna ges till alla delar av världen och inte bara de som har en bra infrastruktur, sa Martin Johansson.
Mutationer av viruset är en utmaning
En utmaning för alla vaccintillverkare är de nya mutationerna av viruset och företagen jobbar aktivt för att studera hur vaccinen fungerar mot dessa.
– Vi ser nu att vaccinet verkar ha effekt mot den brittiska varianten. Men vi kommer att se fler mutationer och både läkemedelsbolag och regulatoriska myndigheter måste förbereda oss på hur vi ska hantera det, sa Andreas Palmborg.
Han berättade att de följer vaccinernas effekt mot varianterna i realtid men också gör tester i laboratoriemiljö.
En fråga som dök upp på seminariet var vad som kommer att hända när den akuta fasen av pandemin är över och om vad som kommer att vara avgörande för vilket covid-19-vaccin man då ska använda.
– De olika vaccinerna har ju lite olika egenskaper och jag tror därför att de kan passa bra för olika marknader. Vi får inte glömma bort att det är 7,8 miljarder människor som ska vaccineras och vi vet fortfarande inte hur länge vaccinet håller, sa Bengt Mattson.
Per Öhlén sa att tror att det kommer att bli en mer normal vaccinmarknad efter att den akuta fasen är över.
– Att förhandla genom EU-kommissionen har varit en förutsättning för att Sverige skulle få så mycket vaccin så tidigt. Men längre fram kommer det nog att bli förhandlingar för varje land.
Det digitala seminariet anordnades av Sektionen för läkemedelsinformation vid Apotekarsocieteten och går att se i efterhand via hemsidan.
