Saknas prisuppgift på nätet

I våras gick Sveriges Apoteksförening ut och rekommenderade apoteken att på sina webbplatser publicera vad de tar betalt för receptläkemedel som ligger utanför förmånen. Det priset kan nämligen variera eftersom det råder fri prissättning för den gruppen av läkemedel. Debatten om och konsekvenserna av den fria prissättningen har varit i hetluften en tid och med det här sa sig branschföreningen vilja bidra till en bra information till kunden.

Idag, några månader senare är det två av de sex kedjorna som gjort det enkelt för kunden att få reda på priset. På såväl Apoteket ABs som Apoteksgruppens hemsidor skriver man bara in produktens namn och får upp kostnaden. Båda kedjorna hade för övrigt uppgifterna publicerade redan innan branschföreningen kom med sin rekommendation.

Krångligare blir det på Apotek hjärtats hemsida. Här går det inte att få en enkel prisuppgift, utan besökaren måste använda sig av den länk som informerar om ett visst apotek har ett visst läkemedel på lager, där finns också prisuppgiften.

Övriga tre kedjor tillhandhåller idag inte några priser alls på nätet för läkemedel utanför förmånen.
– Vi har inte fått ut informationen. Vi jobbar med en del tekniska anpassningar och räknar med att det ska komma under hösten, säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans apotek.

På Lloyds säger man samma sak, man saknar i dagsläget systemstöd för prisuppgifterna. 
– Men vi som bransch rekommenderar apoteken att offentliggöra priserna, så det kommer, säger Fredrik Ljungström, företagets kommersiella chef.

Och inom Cura-kedjan är de offentliga priserna under processande enligt  vd Håkan Magnusson.

Offentliga priser tycks helt enklelt inte vara det som prioriteras av apoteken. Och i dagsläget är det relativt få produkter som av olika skäl inte subventioneras. Enligt en beräkning gjord av Nepi, Nätverk för läkemedelsepidemiologi, hämtar cirka 400 000 personer ut läkemedel utanför förmån under en månad.

– Vi tycker ju att grundproblemet är att vi inte får byta till en billigare produkt om kunden vill det, säger Andreas Rosenlund.

Idag får farmaceuter till exempel inte byta ut malariamedlet Malarone mot det generiska och billigare Horisto, eftersom preparaten inte är subventionerade. Och precis som när det gäller sildenafil eller desogestrel skriver läkarna nästan alltid det välkända varunamnet, Viagra respektive Cerazette på recepten, vilket omöjliggör byte till billigare produkter eftersom läkemedlet inte ingår i förmånen.

Att farmaceuter borde få rätt att expediera en annan produkt, förutsatt att de är utbytbara, än den läkaren skrivit på receptet, tycks rent principiellt inte vara någon laddad fråga. Men att ändra regelverk tar tid. Principen, enligt lag, är att farmaceuter ska expediera den produkt som förskrivaren skrivit på receptet. Punkt.

Så finns det undantag. Enligt förmånslagen är apoteken skyldiga att byta utifrån de regler TLV fastställt när det gäller läkemedel som subventioneras. Och i Läkemedelsverkets föreskrifter finns vissa undantag för när farmaceuter får göra ändringar i receptet. Om myndigheten kan bemyndigas att också skriva in det här som ett undantag är oklart. Det kommer kanske den utredning som TLV ansvarar för att ha svaret på när man till nästa år ska lämna förslag på eventuella ändringar som kan behöva göras i regelverket som en konsekvens av att vissa läkemedel inte ingår i förmånen.