Gravida kvinnor som blir sjuka i säsongsinfluensa har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död. Det finns också en ökad risk att graviditeten slutar med för tidig födsel eller att barnet dör.
Myndigheter i både USA och Europa rekommenderar därför att gravida kvinnor som kommit i kontakt med smitta eller blivit sjuka i influensa kan behandlas med antivirala läkemedel i form av neuraminidashämmare. I dag finns två sådana godkända på den europeiska marknaden: zanamivir (Relenza) och oseltamivir (Tamiflu), som för närvarande är den enda på den svenska marknaden.
Tidigare studier med neuraminidashämmare under graviditet har inte visat på någon ökad risk för barnet i form av exempelvis missbildningar, för tidig födsel och död. Dessa studier har dock varit små och vissa frågetecken har kvarstått.
En ny registerstudie publicerad i British Medical Journal med nästan 700 000 kvinnor och deras barn stärker dock de tidigare studierna och bekräftar att läkemedel mot influensa är säkra att använda under graviditeten.
– Vi är naturligtvis glada men inte så förvånade att vi fick dessa negativa resultat. Det känns väldigt bra att ha ett så stort material och att vi nu kan uttala oss mer säkert om riskerna vid exponering under graviditet, säger Sophie Graner, förlossningsläkare och forskare i läkemedelsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Den aktuella studien är den största i sitt slag och bygger på data från nationella register i Sverige, Norge och Danmark samt från en databas i Frankrike. Studien omfattar alla kvinnor med singelgraviditeter mellan den 1 januari 2008 och den 31 december 2010, det vill säga under A/H1N1-pandemin.
Av dem exponerades 692 232 kvinnor inte för neuraminidashämmare under graviditeten medan 5 824 kvinnor förskrevs och hämtade ut minst ett sådant recept.
Resultaten visar att det inte fanns någon signifikant ökad risk för missbildningar eller andra komplikationer som för tidig födsel, låg födselvikt, låga Apgar-poäng, dödföddhet eller dödlighet under de första 28 veckorna i livet hos barnet om mamman ätit neuramidashämmare under graviditeten.
Redan i dag rekommenderas gravida kvinnor profylaktisk behandling med neuraminidashämmare om de utsatts för influensavirus och saknar skydd. Sophie Graner ser dock inte att den nu publicerade studien ändrar de befintliga rekommendationerna.
– Det vår studie kan tillföra är ytterligare stöd för beslut om eventuell behandling med neuraminidashämmare under graviditeten. Om riskerna för barnet sannolikt är obefintliga är det kanske lättare att se fördelarna för den gravida kvinnan. Inga kvinnor vill äta läkemedel som är potentiellt skadliga för deras barn och det är viktigt att de rekommendationer som ges bygger på bra data, säger Sophie Graner.
En svaghet i studien är att forskarna inte vet om kvinnan som hämtat ut sitt recept faktiskt har tagit medicinen, vilket betyder att kvinnor kan ha klassificerats som exponerade för läkemedlet trots att de inte varit det. Forskarna har också bara inkluderat barn födda efter vecka 22, vilket innebär att man inte vet om graviditeter som avslutats i första trimestern kan ha påverkats av läkemedlet.
– Där vet vi dock från andra studier gjorda på SSRI-preparat att läkemedlet måste ha en väldigt stark missbildningsverkan för att påverka den tidiga graviditeten, och det finns det inget som tyder på att neuraminidashämmarna har, säger Sophie Graner.
