”Mycket ingripande” och ”oproportionerligt”. Så skriver Konkurrensverket i ett yttrande om förslaget om att begränsa möjligheten för vissa aktörer att bedriva öppenvårdsapotek. Enligt myndigheten redovisar utredningen, som kommit med förslaget om ägarbegränsningar, inte några tecken på att gällande regelverk är bristfälligt.
Ägarbegränsningar länge omdiskuterat
Sedan 2009, då apoteksmarknaden omreglerades, gäller att en person som får förskriva läkemedel inte får äga 50 procent eller mer av ett öppenvårdsapotek. Samma sak gäller läkemedelstillverkare och de som innehar godkännande för försäljning av läkemedel (MAH). När det gäller privata vårdföretag kan de dock äga och driva öppenvårdsapotek, och apoteksaktörer kan äga vårdföretag.
Frågan om huruvida vård och apotek bör äga varandra har varit omdebatterad länge. Ett argument som har förts fram är att kopplingarna skulle kunna bidra till onödig vård och läkemedelsanvändning.
Därför fick den statliga utredaren Anna-Lena Sörenson 2021 i uppdrag att ta fram lagförslag som ska hindra vård och apotek att äga varandra.
När hon presenterade sin utredning i maj 2022 föreslog hon att möjligheten för vissa aktörer att äga och bedriva öppenvårdsapotek bör begränsas, bland annat i syfte att just minska överförskrivningar av läkemedel. Enligt utredningen ska den som har tillstånd för apotek inte samtidigt kunna ha bestämmande inflytande, det vill säga majoritetsägande, i ett vårdgivarföretag.
Det ska inte heller gå att få apotekstillstånd för ett företag som inte är vårdgivare men där vårdgivare har bestämmande inflytande, eller för ett företag som har bestämmande inflytande över en vårdgivare.
Framhåller att det redan finns regler
Konkurrensverket har nu yttrat sig om den del av förslagen om ägarbegränsningar som berör myndighetens ansvarsområden.
I sitt yttrande konstaterar myndigheten att det redan finns regler som syftar till att begränsa möjligheterna för privata vårdföretag att påverka förskrivning av ett visst läkemedel. Myndigheten framhåller bland annat det finns begränsningar om företagens möjlighet att äga apotek, samt att reglerna hindrar ägare av apotek att tillverka eller inneha godkännande av försäljning av läkemedel.
Enligt Konkurrensverket visar utredningen inte att det har uppstått några problem med de regler som finns i nuläget. Därför kan förslaget inte anses vara proportionerligt, särskilt eftersom utredningen inte haft i uppdrag att överväga andra, mindre ingripande åtgärder, skriver myndigheten.
Sekretessbrytande bestämmelser
Utredningen vill också att ett tidigare förslag om sekretessbrytande bestämmelser genomförs. Detta förslag redovisades 2019 i en rapport av Läkemedelsverket, Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg. Det är dessa tre myndigheter som utövar tillsyn över öppenvårdsapoteken.
Sekretessbrytande bestämmelser skulle, enligt utredningen, kunna underlätta för myndigheterna att överföra information till varandra. Och det skulle ha betydelse för tillsynen över öppenvårdsapotek och vårdgivare.
Detta förslag tillstyrker Konkurrensverket. Enligt myndigheten är det ”angeläget att myndigheter utbyter information mellan varandra för att kontrollera att lagar och regler följs, att patientsäkerheten inte äventyras och att offentliga medel inte betalas ut i onödan.”
Detta förslag innebär inga kostnader för de privata vårdägarna och det minskar också risken för att konkurrensen snedvrids av att något företag inte följer reglerna, skriver Konkurrensverket.
Utredningen har föreslagit att lagändringarna ska träda i kraft 1 juli 2023. I dag är sista dagen för remissinstanserna att yttra sig.
