Minst fem miljarder kronor beräknas effekterna av antibiotikaresistens kosta vården fram till år 2024. Detta enligt siffror från Folkhälsomyndigheten som undersökt de direkta kostnaderna för dyrare läkemedel, längre vårdtider och smittspårning.
Kostnaden är enligt myndigheten baserad på att ökningstakten av antibiotikaresistenta bakterier håller sig på den i Sverige relativt låga nivå som i dag.
Man har också beräknat vad kostnaden skulle bli om resistensökningen skulle utvecklas så att Sverige år 2024 skulle befinna sig på samma nivå som andra länder gör i dag. Med samma nivå av antibiotikaresistens som i Tyskland skulle kostnaden år 2024 i stället bli 10 miljarder kronor och beräknat på Italiens nivå skulle kostnaden landa på 28 miljarder kronor.
Nästa steg är att även beräkna de indirekta kostnaderna för antibiotikaresistens för att uppskatta den totala kostnaden för sjukvården och samhället. I dessa ingår produktionsbortfall och konsekvenser av smittspridning i form av bland annat stängda vårdavdelningar och inställda operationer.
– I slutändan är det ändå patienterna som drabbas av de största konsekvenserna när antibiotika inte fungerar, i form av extra lidande, ökad sjuklighet och dödlighet, säger Malin Grape, enhetschef på folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande.
