Rubriken uttrycker ringaktning och kränker andra läkemedel

Docent Hans Liedholm och medicine doktor apotekare Agneta Björck Linné (LL) anmäler Glaxosmithklines (GSK) annons för Avandia (rosiglitazon), som tillhör en nyare läkemedelsgrupp för per oral behandling av diabetes. LL anmärker i på annonsens rubrik, ”Sluta misshandla mina betaceller”. Förklaringen till rubriken finner anmälarna i den lilla texten nere till höger.
LL menar att uttrycket ”misshandla betaceller” är osakligt, förolämpande mot den tänkta förskrivaren, överdrivet och vilseledande. Det finns inte heller någon medicinsk referens om misshandel av betaceller, uppgiften är onyanserad och kan slutligen ses som misskrediterande mot företag som marknadsför sulfonureidpreparat (SU).
LL menar att i bland annat UKPDS-studien har man kunnat visa positiva resultat med SU, insulin och kost på allvarliga komplikationer som hjärta och kärl. Detta skedde således efter flera års misshandel av betacellerna. Motsvarande data finns inte för rosiglitazon.
GSK bestrider samtliga anmärkningar. Bland annat menar GSK att uttryck som ”misshandla betaceller” eller vanligare ”piska betaceller” används mycket ofta av diabetologer i landet för att beskriva effekten av så kallade insulinsekretagoger.
IGM inleder sin bedömning med att hänvisa till indikationstexten för Avandia vilken är villkorad att gälla vid oral kombinationsbehandling av typ 2-diabetes hos patienter med otillräcklig glykemisk kontroll trots maximal tolererbar dos av antingen metformin eller en sulfonureid.
Enligt Läkemedelsverkets värdering i Avandias monografi är det för tidigt att döma ut andra godkända läkemedel, i synnerhet som Avandia inte får användas i monoterapi utan skall kombineras enligt villkoret i den fullständiga indikationstexten med läkemedel som enligt GSK ”misshandlar betacellerna”.
Rubriken, tillsammans med bilden av en plågad människa, ger onekligen läsaren uppfattningen att annan peroral diabetesbehandling innebär just sådan misshandel. Det uttrycker ringaktning och kränker samtidigt dessa andra godkända läkemedel, det ifrågasätter deras existens och berättigande på den svenska marknaden. Därmed blir det också en misskreditering av andra på marknaden förekommande diabetesläkemedel, vilket strider mot artikel 13. Det är också ovederhäftigt och överdrivet (strider mot artikel 4) samt onyanserat (11).
GSK:s förfarande kan även anses förolämpande mot förskrivaren som använder dessa av GSK ifrågasatta läkemedel, vilket står i strid med god branschsed.
IGM finner att Glaxosmithkline har brutit mot artikel 24 i Regler för läkemedelsinformation. Företaget åläggs därför att betala en IGM-avgift om 60000 kronor.