Rötslam från reningsverk innehåller antibiotikarester. Många är därför oroliga att dagens användning av sådant rötslam i jordbruket kan påverka utvecklingen av antibiotikaresistens.
Jordbruket använder rötslam som gödning på åkermark. Den nämnda oron har handlat om att antibiotikaresterna och antibiotikaresistenta tarmbakterier skulle kunna bidra till ökad spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat har experterna hittills vetat mycket litet om effekterna av slammets spridning i miljön.
Rötslam med antibiotikarester i olika doser
Nu kommer dock forskare vid Centrum för antibiotikaforskning, Care, vid Göteborgs universitet, med lugnande besked. I en studie, publicerad i tidskriften Environment international, har de nämligen undersökt effekterna av över trettio års regelbunden spridning av rötslam på åkrar. De har inte sett någon ansamling av antibiotika eller förändrad bakteriesammansättning i jorden.
Forskargruppen har tillsammans med forskare vid Umeå och Köpenhamns universitet dragit nytta av ett experiment som pågått sedan början av 1980-talet i Skåne. Där har forskare spridit slam från ett närliggande reningsverk i olika doser på ett stort antal åkrar. På intilliggande åkrar har i stället enbart oorganiska gödningsmedel använts.
Forskarna följde halterna av antibiotika och andra antibakteriella ämnen i slam och jord liksom förekomsten av resistensgener och resistenta bakterier. Även bakteriesammansättningen i jordarna studerades. Forskarna jämförde resultaten från åkrar med och utan rötslam.
Goda nyheter
– Det enkla resultatet är att i stort sett ingenting händer. Allt vi studerat ser ungefär likadant ut i jordar där man spridit mycket slam, lite slam, inget slam eller bara spridit oorganiskt gödningsmedel, säger i ett pressmeddelande Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, som leder forskargruppen vid Care.
– Vi kan inte se att någon antibiotika ansamlas i jorden och inte heller några resistenta bakterier. Det enda tydliga vi kan se är att näringstillförseln påverkar vilka bakteriearter som trivs bäst i jorden.
Joakim Larsson framhåller att detta är goda nyheter.
– Att sprida rötslam på åkermark i den omfattning och på det sätt man gör i Sverige i dag verkar inte medföra någon uppenbar risk för att driva på resistensutvecklingen.
Samtidigt uppmanar han ändå till viss försiktighet:
– Naturligtvis kan man aldrig helt utesluta effekter. Vi har dessutom bara studerat risker kring antibiotikaresistens, vilket utgör en av flera pusselbitar i bedömningen kring nytta och risker med slamspridning.
