Mag- och tarminfektion orsakad av rotavirus är mycket smittsam och drabbar i första hand barn. Viruset ger diarré och kräkningar, vilket kan leda till uttorkning och i allvarliga fall behov av sjukhusvård.
I dag erbjuds vaccin mot rotavirus i fyra landsting. En utredning som Folkhälsomyndigheten har gjort visar dock att vaccinet uppfyller de krav som ställs i smittskyddslagen för att kunna ingå i det nationella barnvaccinationsprogrammet.
– Vi har bedömt vaccinet utifrån hur effektiv det är gällande påverkan på sjukdomsbörda och cirkulering av virus, hur kostnadseffektivt det är och hur medicinetiskt försvarbart det är. Det handlar till exempel om risk/nytta-balansen och hur jämlik tillgången är till vaccinet, säger Ann Lindstrand, chef för enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.
I de landsting vaccinet ges redan nu har man efter ett år med vaccinering sett en stor minskning av antalet sjukhusinläggningar av barn på grund av rotavirus.
– Siffrorna är i paritet med de i Finland där man vaccinerat mot rotavirus sedan 2009 och där man sett en minskning av antalet sjukhusinläggningar av barn på grund av viruset med 80 procent, säger Ann Lindstrand.
Vaccinet kan dock ge upphov till en liten men ökad risk för invagination vilket innebär att en del av tarmen trär upp sig på en annan del. Upp till 6 barn av 100 0000 vaccinerade löper risk att drabbas av biverkningen.
Invagination gör att det blir stopp i tarmen med smärta och ibland blodig avföring som följd och kan drabba även barn som inte vaccinerats – ofta efter en magsjuka eller luftvägsinfektion. Tillståndet är dock behandlingsbart på sjukhus med få komplikationer som följd.
Just på grund av den minimala riskökningen för invagination har det enligt Ann Lindstrand varit särskilt viktigt med den etiska bedömningen av risk/nytta-balansen.
– Där har Statens medicinsk-etiska råd, Smer, gjort en gedigen etisk genomgång och både de och andra remissinstanser ställer sig bakom vår bedömning att rotavirusvaccinet bör kunna införas i barnvaccinationsprogrammet, säger Ann Lindstrand.
Hon poängterar också vikten av att informera föräldrar och sjukvård om den ökade risken och att man ska vara uppmärksam på symtom som skrik och blod i avföringen som oftast uppkommer inom en vecka efter första vaccinationen.
– Information om detta är något vi kommer att arbeta mycket med om vaccinet tas in i barnvaccinationsprogrammet, säger Ann Lindstrand.
Resultatet av Folkhälsomyndighetens utredning har nu lämnats till regeringen som fattar beslut om vaccin mot rotavirus ska införas i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Om det gör det innebär det att alla barn i Sverige kommer att erbjudas vaccinet kostnadsfritt och att regeringen ersätter landstingen för kostnaden.
På Folkhälsomyndigheten utreder man också om vaccin mot humant papilomvirus, hpv, ska ges även till pojkar inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. I dag erbjuds alla flickor i årskurs 5 och 6 vaccinet, men frågan är alltså om vaccinet uppfyller smittskyddslagstiftningens krav för att även omfatta nationell vaccinering av pojkar.
– Vi har goda erfarenheter av hpv-vaccinet till flickor där det visat mycket god effekt i kombination med en god biverkansprofil. Än så länge är det för tidigt att säga hur det ser ut för pojkar och den utredningen kommer att vara klar efter sommaren, säger Ann Lindstrand.
