Försäljningen av NSAID-läkemedel mätt som definierade dygnsdoser (DDD) har ökat med 63 procent mellan 1998 och 2004, enligt Läkemedelsstatistik AB. Konsumtionen av ibuprofen (Ipren med flera fabrikat) har dock ökat med hela 172 procent under samma tidsperiod.
Utvecklingen för paracetamol (Alvedon med flera) har varit jämförelsevis avstannande, med en ökning i DDD på knappt
20 procent.
?Stick i stäv med all logik?
Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket, är mycket oroad över utvecklingen.
? Förskjutningen i användningen av receptfria läkemedel från det i princip biverkningsfria paracetamol till NSAID-läkemedel som ibuprofen har drivits av en intensiv marknadsföring, men den går stick i stäv mot all logik, säger han.
? Det finns många kategorier av riskpatienter när det gäller NSAID, men kännedomen om riskerna är inte alltid den bästa i dessa grupper. Folk läser ju tyvärr sällan bipacksedlarna, säger Björn Beermann.
?Problem att vänta?
Som riskgrupper nämner han astmatiker, som idag utgör uppemot fem procent av befolkningen, gravida och patienter med nedsatt njurfunktion. Under fjolåret skärptes varningarna på bipackssedlarna vad gäller användning av ibuprofen under graviditet.
Björn Beermann pekar också på oklarheter kring NSAID-läkemedlens kardiovaskulära profil. I höstas avbröts en alzheimerprövning med NSAID-medlet naproxen sedan man upptäckt en förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom hos de som fått medlet (se faktaruta).
? Paracetamol är ett så effektivt läkemedel att det ofta räcker. Då borde man också välja det, säger Björn Beermann.
Indragningen av rofecoxib (Vioxx) och debatten kring coxiberna har lett till en diskussion om läkemedels säkerhet i stora delar av västvärlden. Björn Beermann menar att nästa läkemedelsgrupp som kan komma att ifrågasättas från ett säkerhetsperspektiv, efter de omdebatterade coxiberna, är just de konventionella NSAID-läkemedlen.
? Det är rimligt att anta att vi kommer att få problem med det här.
Studier saknas
Mark Personne, överläkare och verksamhetschef på Giftinformationscentralen, påpekar dock att ibuprofen inte på samma sätt som paracetamol i överdos kan leda till död eller bestående organskador.
? Från vårt perspektiv är paracetamol ett betydligt mer problematiskt läkemedel än ibuprofen, säger han.
Lennart Nathell, medicinsk rådgivare på Pfizer som marknadsför Ipren, delar inte heller Björn Beermanns åsikter.
? Många av de biverkningar som setts med ibuprofen, till exempel de gastrointestinala, är inte relaterade till egenvårdsdoseringen.
? Ibuprofen är väl beprövat och det finns inga belägg för några hjärtkärlproblem. Men den typ av studier som avslöjade coxibernas hjärtkärlprofil har inte genomförts med traditionella NSAID, så man bör vara försiktig med att uttala sig åt det ena eller det andra hållet, säger han.
?LV bör rannsaka sig själva?
Jan-Olof Brånstad, farmacie doktor och tidigare kvalitetschef på Apoteket, har specialstuderat användningen av receptfria smärtstillande läkemedel och pekade i LMV 12/04 på risker med försäljning av dessa utanför apotek.
? Jag skulle inte säga att ibuprofen totalt sett är mer problematiskt än paracetamol. Ibuprofen, acetylsalicylsyra och paracetamol har alla sina fördelar och nackdelar, säger han.
? Man bör nog rannsaka sig själva en del på Läkemedelsverket. De var tidigare väldigt angelägna om att få till en växling från acetylsalicylsyra till ibuprofen och liknande preparat, samtidigt som Astra argumenterade för en övergång från acetylsalicylsyra till paracetamol, säger Jan-Olof Brånstad.
Han håller inte med Björn Beermanns beskrivning av paracetamol som i princip problemfritt.
? En ogynnsam lever- och njurpåverkan är till exempel vanlig vid hög användning av paracetamol även hos patienter som inte haft suicidplaner.
