Risken för återfall minskas med längre antidepressiv behandling

Längre behandlingstider med antidepressiva läkemedel kan reducera risken för återfall. Det kan innebära behandlingstider på ett eller två år i stället för de rekommenderade fyra till nio månaderna. Det har en grupp forskare vid universitetet i Oxford, Storbritannien, kommit fram till efter att ha analyserat 31 randomiserade studier på sammanlagt 4400 patienter.
Behandlingstiden var längre än tolv månader i merparten av studierna, men det varierade mellan sex månader och tre år. Alla patienter hade fått behandling för akut depression och var randomiserade till antingen fortsatt antidepressiv behandling eller placebo.
Forskarna fann att fortsatt behandling reducerade risken för återfall med omkring två tredjedelar. Den genomsnittliga risken för återfall var 41 procent i placebogruppen jämfört med 18 procent vid aktiv behandling. Effekten var densamma för olika klasser av antidepressiva. Riskreduktionen var generellt oberoende av den underliggande risken för återfall och längden på behandlingen innan studierna startade.
Författarna pekar på behovet av ytterligare studier för att kunna bestämma den optimala längden på terapin. De menar att nya studier bör inkludera patienter med mildare depression eftersom de flesta studier som ingick i analysen gällde patienter med hög risk för återfall. Man kan inte göra specifika rekommendationer om vilka patienter som ska ha eller inte ha långtidsbehandling med antidepressiva, eftersom det är individuella riskfaktorer som spelar in, skriver forskarna. Men en författare tillägger: ?Vi vet att många patienter kvarstår på hög risk för återfall efter fyra till sex månaders antidepressiv terapi och att fortsatt behandling på ett eller två år minskar den risken med omkring hälften.?
Forskarna påpekar vikten av att skilja på olika typer av depression. Längre behandlingstider gäller inte patienter som har någon form av kris eller har blivit deprimerade för första gången. Mild till moderat depression kan behandlas lika bra med psykoterapi, men när tillståndet är allvarligt behövs läkemedel.
Det är viktigt att läkaren tar hänsyn till familjehistoria, den kliniska bilden samt om det är tredje gången patienten blir deprimerad. Då ska depression räknas som en kronisk sjukdom som kan jämställas med diabetes, högt blodtyck eller kronisk astma. Hittills finns inget som tyder på att långtidsbehandling skulle innebära större risk än upprepade depressioner, menar forskarna. Studier har visat att depressionerna tenderar att bli svårare för varje återfall.
Lancet 2003;361:653-661