Läkemedelsverket har gjort en analys av hur kriget i Ukraina skulle kunna påverka läkemedelsförsörjningen i Sverige. Myndigheten bedömer inte att kriget i sig kan orsaka några direkta störningar. Däremot finns en risk för andra effekter, kopplade till den dramatiska utvecklingen. Bland annat skulle den kunna få psykologiska effekter som leder till hamstring av läkemedel.
Liten import från Ryssland och Ukraina
Svensk läkemedelsförsörjning är inte beroende av leverantörer i Ryssland eller Ukraina.
– Vi har gått igenom vilka läkemedelsprodukter från dessa länder som används i Sverige och sett att det är ytterst få. För dessa få läkemedel finns dessutom andra tillverkare, styrkor och förpackningsstorlekar, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket.
– Inte heller i våra kontakter med övriga aktörer inom läkemedelsförsörjningen har vi för tillfället fått några signaler om att kriget skulle kunna påverka läkemedelstillgången i Sverige på kort sikt. Vi håller självklart en tät dialog med parterna för att kunna agera snabbt på eventuell ny information.
IT-hot svårbedömd faktor
Johan Andersson framhåller också att Sverige generellt har cirka tre-fyra månaders förbrukning i lager för de flesta läkemedel. Detta om man lägger ihop det som finns hos distributörer, på apotek och i vården.
Samtidigt som Läkemedelsverket inte ser några omedelbara risker för problem med läkemedelsförsörjningen på grund av kriget i Ukraina, finns det faktorer som enligt myndigheten är svåra att bedöma.
– En sak som aktörerna beskriver en viss oro för är hot mot IT-säkerheten. Sådana störningar skulle kunna få effekter på läkemedelskedjan, säger Johan Andersson.
En annan svårbedömd faktor är hur kriget påverkar de svenska läkemedelsanvändarnas beteende. I inledningen av coronapandemin ledde krisstämningen till att många människor bestämde sig för att lägga läkemedel på lager hemma för säkerhets skull. Det skapade brist på vissa läkemedel och flera regeländringar och andra åtgärder för att motverka sådan hamstring infördes.
Ökade läkemedelsköp under kriget i Ukraina
Nu har specialreglerna mot hamstring nyligen slutat gälla. Frågan är om vi kommer att få se en ny hamstringsvåg när nu krigsrapporteringen återigen får framtiden att verka oviss.
– Vi har sett en viss ökning av läkemedelsinköpen de senaste dagarna. Men förhoppningsvis är det inget beteende som fortsätter. Om det skulle göra det får vi överväga att sätta in liknande åtgärder som i början av pandemin. Det är viktigt att igen påpeka att vi i dagsläget inte ser någon generell påverkan på läkemedelsförsörjningen.
Flera medier rapporterar att många apotek sålt slut på sina lager av jodtabletter. Kunder köper sannolikt jodtabletter i tron att de kan skydda mot radioaktivitet från kärnvapen eller om det blir skador på det stängda kärnkraftverket i Tjernobyl. Strålsäkerhetsmyndigheten informerar dock på sin webbplats om att det inte finns några skäl att ta jodtabletter på grund av händelserna i Ukraina.
– Vi hoppas att människor tar till sig den informationen, säger Johan Andersson på Läkemedelsverket.
– Det är viktigt att inte köpa jodtabletter i onödan eller använda dessa felaktigt eftersom det kan vara direkt skadligt.
