Riktlinjer ställer till problem för multisjuka

Problemet med att äldre ofta behandlas med för många olika läkemedel är väldokumenterat. Men hur patienterna själva upplever det och hur allmänläkarna ser på problematiken är mindre undersökt. Janne Moen har i sin forskning därför gjort djupintervjuer med fokusgrupper med både patienter och allmänläkare.

Bilden som målas upp av allmänläkarna visar att det finns problem med alla de nationella och landstingsdrivna behandlingsriktlinjer som läkarna har att förhålla sig till. Riktlinjerna är framtagna av experter som baserar sina slutsatser på randomiserade studier av olika behandlingar. Dessa studier är oftast gjorda på patienter som enbart har en sjukdom och inga andra läkemedel. Men de patienter som läkarna sen möter i vården har oftast flera olika sjukdomar, de kan till exempel behöva behandling mot hypertoni, diabetes och sömnsvårigheter samtidigt.
– För läkaren innebär det att de får flera lager av olika behandlingsrekommendationer på varandra som de ska efterleva. De tycker att riktlinjerna i sig är betryggande och vetenskapligt underbyggda, men de litar inte på att kombinationen av olika rekommendationer alltid blir det bästa för patienten. Men ska de då ta bort ett läkemedel kommer i stället oron för vad som kommer hända om någonting går snett. Risken är då att de får kritik för att de inte gett läkemedel som stått i rekommendationen, säger Janne Moen.

Problemet är svårtåtkomligt enligt Janne Moen, det görs för få studier på multisjuka människor för att man ska kunna ge några bra rekommendationer kring hur dessa patienter ska behandlas.
– Just nu är det bästa läkarna kan göra att ge behandlingar utifrån de riktlinjer som finns, men problemet måste synliggöras så att läkare får en möjlighet att bättre veta hur de ska behandla de multisjuka patienterna, vilka läkemedel som är bra att ta bort eller inte, säger Janne Moen.

Hon vänder sig också emot synen att många läkemedel i sig är problemet. Istället för att prata om polyfarmaci som ett problem argumenterar hon i sin avhandling för att man ska skilja på multimedicinering och olämplig läkemedelsbehandling. Multimedicinering, som helt enkelt bara innebär att patienten behandlas med flera läkemedel samtidigt, är inte ett problem om det är rätt läkemedel.
– Inom det här forskningsfältet har man i tjugo år nu mest fokuserat på epidemiologin och tagit reda på hur många patienter som äter flera läkemedel och hur vanligt det är med interaktioner. Det har gjort att man lätt tänker att så fort det är många läkemedel så blir det problem, men forskningen måste gå vidare nu och se när det verkligen blir problem och hur man kan undvika dem, säger Janne Moen.

I och med den stora uppmärksamhet som varit kring problemen med  läkemedel hos äldre trodde Janne Moen att patienterna skulle vara bekymrade över om de fick många läkemedel. Men i djupintervjuerna med patientgrupper kom det fram att patienterna inte alls tycker att det är något problem att ta många läkemedel, om de bara litar på att det är bra.
– Det blev oerhört tydligt för oss under intervjuerna att det allra viktigaste för patienterna är hur de upplever relationen till läkaren. Om de känner att de fått tillräckligt med tid och att läkaren lyssnat på dem litar de på att det är bra för dem att ta alla läkemedel. Men patienterna är väldigt känsliga, de vet att det kan bli problem när man behandlas med många läkemedel samtidigt och om de då av någon anledning inte fått fullt förtroende för läkaren så påverkar det deras syn på behandlingen väldigt mycket.