Efter mer än två års utredande lämnade Toivo Heinsoo över slutbetänkandet av Läkemedelsutredningen till socialminister Annika Strandhäll i dag fredag. Uppdraget har varit att se över dagens system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel, något Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare.
I det drygt 700 sidor långa betänkandet, med titeln Tydligare ansvar och regler för läkemedel, föreslår utredaren att det nuvarande särskilda bidrag som staten årligen ger landstingen som kompensation för kostnader för läkemedel inom förmånen slopas. I stället ska den ekonomiska kompensationen föras över till det generella statsbidraget.
Landstingen ska också få behålla hela återbetalningen som kan uppstå efter avtal med olika läkemedelsbolag vid införande av vissa läkemedel. I dag delar staten och landstingen på återbetalningen.
Detta skapar enligt utredningen incitament för landstingen att ”effektivisera sin läkemedelsanvändning, ha kontroll på sina upphandlingar och söka bästa möjliga prissättning”. Det ger dessutom staten bättre kostnadskontroll, enligt utredningen.
Staten föreslås även ge ett särskilt ekonomiskt stöd till de landsting som har ovanligt höga kostnader för särläkemedel, det vill säga läkemedel som används vid sällsynta tillstånd. Däremot föreslås ingen särskild finansieringspott utan utredningen förespråkar en “utvecklad solidarisk finansiering”.
Vad gäller prissättningen av särläkemedel anser utredningen att det i undantagsfall kan behövas en utökad betalningsvilja, men att det fortsatt är viktigt att ta hänsyn till kostnadseffektiviteten.
Utredningen föreslår också införande av ett särskilt statsbidrag. Detta för att “stötta användningen inom vissa nya läkemedelsområden”. Bland tänkbara sådana områden nämns cell- och genterapier. Här ser utredaren också möjlighet för avtal mellan landstingen och företag, med brasklappen att avtalen ska vara nationella och inte bidra till ojämlika förutsättningar över landet. Enskilda landsting ska alltså inte kunna teckna egna avtal.
På det stora hela vill utredaren se en mer övergripande statlig styrning inom läkemedelsområdet. Flera myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsverket föreslås få en rad nya uppdrag vad gäller uppföljning av läkemedelsanvändning.
Läkemedelsverket ska också, enligt förslaget, ta fram rapporter om alla nya läkemedel och medicintekniska produkter för att på så sätt säkerställa producentoberoende information om det kliniska mervärdet.
Efter att slutbetänkandet nu överlämnats till regeringen ska det skickas ut på remiss. Någon slutdatum för inlämnande av remissvar är inte satt utan beslutas av kommande regering.
