Riksdagen ställde sig på onsdagen bakom socialutskottets förslag att regeringen bör ta fram en särskild finansiering och nationell strategi för särläkemedel. Det handlar om nya, ofta kostsamma behandlingar mot sällsynta sjukdomar.
Beslutet innebär att riksdagen i ett så kallat tillkännagivande uppmanar regeringen att genomföra åtgärderna. Syftet är att säkerställa att patienter i hela landet får tillgång till behandlingar mot sällsynta sjukdomar och diagnoser.
Motionärer föreslog strategi för särläkemedel
Socialutskottets förslag om ett tillkännagivande föddes under utskottets behandling av Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel. Ledamöter från såväl L som KD lade då fram motioner om behovet av en särskild strategi och finansiering när det gäller särläkemedel. Dessa motioner fick gehör i socialutskottet som också tog förslaget vidare till riksdagen i sitt betänkande över rapporten.
Under onsdagens riksdagsdebatt om betänkandet fick förslaget om ett tillkännagivande till regeringen brett stöd från olika partier.
– Den modell vi i dag har för finansiering och subventionering av läkemedel fungerar inte när det gäller nya särläkemedel och det är än värre när det gäller precisionsmedicin. Det behövs därför lagändringar så att vi kan värdera nya läkemedel på ett anpassat sätt, sade Anders W Jonsson, C.
Han lyfte även fram det aktuella beslutet att inte låta läkemedlet Kaftrio mot cystisk fibros ingå i läkemedelsförmånen. Anders W Jonsson menar att detta är ett exempel på att nuvarande system inte fungerar för särläkemedel.
– Många gånger har detta läkemedel helt dramatiska effekter för personer med cystisk fibros. Ett 30-tal länder har tagit in det i subventionssystemet. Men i Sverige anses läkemedlet för dyrt trots att vi är ett av världens rikaste länder, sade han.
Brett stöd i riksdagen
Karin Rågsjö, V, hörde till dem som instämde.
– Det saknas fungerande kostnadsmodeller för den här typen av läkemedel. Nu riskerar människor med svåra sjukdomar därför att bli utan behandling om de inte har möjlighet att betala ur egen ficka eller flytta till ett land där behandlingen är subventionerad, sade hon.
Barbro Westerholm, L, är en av författarna till Liberalernas motion. Hon menade att frågan om särläkemedel är en fråga om mänskliga rättigheter.
– Människor med sällsynta diagnoser ska ha samma tillgång till behandling som människor med vanliga sjukdomar, sade hon.
S ville inte ha tillkännagivande
Det var endast Socialdemokraterna som inte stödde tillkännagivandet till regeringen. Mikael Dahlqvist, S, sade i debatten att regeringen redan arbetar på flera olika sätt med frågan om tillgång till särläkemedel. Bland annat i bearbetningen av läkemedelsutredningens slutbetänkande från 2019.
– I grunden är vi alla partier överens om att detta är mycket angelägna frågor som behöver prioriteras. Men jag ifrågasätter att ett tillkännagivande till regeringen är ett lämpligt verktyg för detta. På vilket sätt kommer ett tillkännagivande att påskynda den här frågan? sade han.
Ett tillkännagivande är en tydlig viljeyttring från riksdagen. Tillkännagivanden är inte bindande för regeringen, men påverkar ofta på olika sätt politikens inriktning.
