För att ett läkemedel ska inbegripas i läkemedelsförmånen måste Riksförsäkringsverket fastställa priset. Vid prissättning på parallellimport använder verket samma praxis som för generiska läkemedel, för vilka pristaket ligger tio procent under redan etablerade produkter.
Rättstvisten som nu nått EU-kommissionen inleddes för drygt två år sedan. Då beslutade sig parallellimportören Paranova för att pröva om verkets tioprocentsregel är lagligt förankrad när det gäller parallellimport och som pilotfall använde sig bolaget av Imigran. Trots att regeringen sedan dess har funnit att prissättningssystemet saknar stöd i lagstiftningen, fortsätter verket med sitt förfarande.
? Det verkar osannolikt att priserna av en ren slump hamnar på samma nivå som tidigare, säger Ulf Janzon, VD för Paranova i Sverige, och menar att det enda som hänt efter ett regeringsbeslut i oktober 1998 är att Riksförsäkringsverket upphört med att hänvisa till praxis.
Tyckande verk
Som belägg för att verket fortsatt med sin praxis har Paranova sammanställt en lista på läkemedel som prissatts efter regeringsbeslutet. Med få undantag ligger det fastställda priset för parallellimport kring tio procent lägre.
? Verkets prissättning strider mot ett EG-direktiv, säger Ulf Janzon.
Inom kort väntas svar från EU-kommissionen och om bolaget får rätt måste Riksförsäkringsverket antingen sluta med sin praxis eller låta ärendet prövas i EG-domstolen, något som kan ske inom ett halvår.
? Om kommissionen beslutar att pröva detta i domstol och det blir en fällande dom får vi anpassa oss efter det, säger Catharina Lindberg, Riksförsäkringsverket.
? Vi tycker att priserna för parallellimport ska ligga lägre än för andra läkemedel. Företagen går upp till 60 procent plus och en del av vinsten borde komma kunderna till del, säger hon och menar att om företagen får sätta ett högre pris så minskar besparingen för samhället.
Catharina Lindberg anser också att apotekens merkostnad för lagerförvaring måste betala sig. Ulf Janzon tycker inte att det är verkets problem.
? Det är Apoteket som i så fall får ändra sin prissättning.
Att verkets rådande system skulle kunna minska konkurrensen och därmed ge onödigt höga läkemedelskostnader är inget som oroar Catharina Lindberg.
? Trots vår prissättning har vi mer parallellimport än de flesta andra länder, säger hon och berättar att i Sverige har handelsbolagen nio procent av marknaden.
Camilla Nilsson