Läkemedelsföretag är skyldiga att anmäla förväntade restsituationer till Läkemedelsverket. Sedan 2018 kan de göra detta med hjälp av en e-tjänst. Samma år förstärkte Läkemedelsverket sin information om att alla restsituationer ska anmälas. Något som om möjligt ska ske senast två månader före ett känt leveransstopp. Syftet är att myndigheter, andra läkemedelsföretag, vården och patienterna ska få tid på sig att hitta lösningar på de problem som bristen orsakar.
Men det går trögt med att få läkemedelsföretagen att följa denna bestämmelse om framförhållning. Det bekräftar Läkemedelsverkets senaste uppdatering av statistiken över restanmälningar.
En procent av restsituationer anmäldes i tid
Under det andra kvartalet i år skedde drygt 70 procent av alla restanmälningar antingen samma dag som restsituationen startade, eller när den redan pågick. I bara cirka en procent av fallen anmälde företaget restsituationen två månader i förväg. Om man tittar på genomsnittet för årets första sex månader ser det marginellt bättre ut – 4,5 procent av anmälningarna gjordes två månader i förväg.
– Även om det inte är inte alltid som en restsituation går att förutsäga två månader innan, borde siffran vara betydligt högre än så, menar Johan Andersson, ansvarig enhetschef vid Läkemedelsverket.
Myndigheten har även tidigare uppmärksammat problemet och försökt göra något åt det genom informationsinsatser, bland annat i samarbete med läkemedelsbranschen. Men åtgärderna har inte gett tillräckligt resultat. Johan Andersson efterlyser därför mer effektiva verktyg för att få företagen att följa regelverket på denna punkt. Han påminner om det förslag som Läkemedelsverket lämnat till regeringen och som innebär att myndigheten skulle få ta ut straffavgifter av läkemedelsföretag som slarvar med restrapporteringen:
– Vi önskar oss bättre påtryckningsmedel. Sanktionsavgiften i sig kanske inte skulle vara så avskräckande, men den skulle ge en viktig signal till företagen om att det är viktigt att de prioriterar detta. Det tror vi skulle kunna ge en positiv effekt.
Svag minskning av restanmälningar
Den nya statistiken över restsituationer innehåller även mer uppmuntrande siffror. De visar att den trend som började märkas i början av 2021 har fortsatt. Då konstaterade Läkemedelsverket att restsituationerna visserligen ökade under pandemiåret 2020, men att hela ökningen skedde under den första coronavågen. Många ville då hamstra läkemedel och samtidigt orsakade pandemin stora störningar i läkemedelsförsörjningen.
Under resten av året låg restanmälningarna däremot på ungefär samma nivå som året innan. Myndigheten tolkade det som att de senaste årens snabba snabba ökning kunde vara på väg att bromsa in. En tolkning som nu får stöd av de nya siffrorna.
De första sex månaderna i år minskade restanmälningarna med hela cirka 40 procent jämfört med samma period i fjol. Eftersom 2020 var ett på många sätt extremt år går det inte att dra så långtgående slutsatser av den jämförelsen. Men statistiken visar på en minskning även när det första halvåret 2021 i stället jämförs med det första halvåret 2019. Minskningen av restanmälda läkemedel är då omkring 14 procent.
– Det är lite tidigt att dra alltför stora växlar på dessa data. Men det verkar som om restnoteringarna har börjat gå ned något efter pandemins första våg, säger Johan Andersson.
– Möjligen kan det vara en effekt av det ökade samarbetet kring läkemedelsförsörjningen under pandemin samt av lärdomar som olika aktörer dragit. Nu återstår det att se om den positiva trenden håller i sig.
