Läkemedelsverket presenterar ny statistik över läkemedelstillgången i Sverige. Den gröna linjen i diagrammet ovan visar restanmälningarna under 1 januari-31 augusti 2024. Den följer ganska väl den blå linje som visar anmälningarna under samma period 2023.
Detta om man bortser från fjolårets extrema topp i juni som till stor del kunde kopplas till att nya regler om böter för sena restanmälningar skulle träda i kraft 1 juli. En del av junianmälningarna togs senare tillbaka utan att det hade blivit någon brist på det aktuella läkemedlet.
Läkemedelsbristernas påverkan på läkemedelstillgången ligger därmed kvar på ungefär samma nivå som förra året. Läkemedelsverket bedömer det som “måttlig påverkan” vilket är steget över ingen påverkan i den femgradiga bedömningsskala som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, använder.
Fler restanmäler i förväg
Statistiken för årets första åtta månader tyder på att Läkemedelsverkets nya möjlighet att bötfälla företag för sena restanmälningar har haft en viss effekt åt önskat håll.
Regelverket säger att bolagen ska restanmäla minst två månader innan bristsituationen uppstår, eller så snart som möjligt. Skälet är att Läkemedelsverket och vården ska få tid på sig att hitta andra lösningar så att patienter inte blir utan behandling.
Tidigare kom dock över hälften av anmälningarna in samma dag som bristen uppstod, eller ännu senare. Under den aktuella perioden har den andelen dock sjunkit till en tredjedel av restanmälningarna.
Planar kurvan ut?
Totalt kom det in restanmälningar för 1 808 läkemedelsförpackningar under januari-augusti. Det är fler än under hela 2022, men alltså färre än under januari-augusti 2023. Så det återstår fortfarande att se om den kraftiga ökningen av restanmälningar under de senaste åren fortsätter även i år eller om kurvan planar ut.
Läkemedelsverket redovisar också en ögonblicksbild från 3 september 2024. Då var 989 av sammanlagt 15 731 läkemedelsförpackningar på den svenska marknaden restanmälda. Det motsvarar 6,3 procent.
För den stora majoriteten av de restanmälda läkemedlen fanns det ett annat behandlingsalternativ.
Läkemedel det råder brist på
Läkemedel och läkemedelsgrupper som det har varit särskilt stora problem med i år injektionsvätska med adrenalin, hormonersättningsmedel mot klimakteriebesvär, cancerläkemedel och läkemedel mot epilepsi.
Läkemedelsverket håller även ett särskilt öga på hur läkemedelstillgången utvecklas när det gäller vissa astma-/kolläkemedel, tillväxthormon, GLP-1-analoger (som restnoterade Ozempic), kärlvidgande medel, antibiotikumet amoxicillin, centralstimulerande medel samt lokalbedövining med adrenalin.
De vanligaste problemen
De företag som uppger orsaken till den kommande bristsituationen anger oftast (59,6 procent) att orsaken är tillverkningsrelaterad.
De vanligaste förklaringarna är att det varit problem med produktionsplaneringen, att produktionskapaciteten är begränsad eller att det blivit oväntat stor efterfrågan på läkemedlet.
