Förra året förskrevs för första gången färre än 300 antibiotikarecept per 1 000 invånare, 296 närmare bestämt, som Läkemedelsvärlden rapporterat tidigare. Det är den lägsta siffran någonsin i Sverige sedan antibiotikaförskrivning började följas och en minskning med fyra procent jämfört med året innan.
Målet, 250 recept per 1 000 invånare, nåddes av två regioner – Västerbotten och Jämtland, men fortfarande är det stora skillnader mellan regionerna.
Men trots den minskade antibiotikaförskrivningen fortsätter resistensutvecklingen mot flera typer av antibiotika att öka. Det framgår Folkhälsomyndighetens och Statens veterinärmedicinska anstalts, SVA, årsrapport över antibiotikaanvändningen och resistensutvecklingen i Sverige.
Enligt rapporten noterades förra året höga nivåer av resistens hos bakterien Streptococcus agalactiae (GBS) mot antibiotikumen eretromycin och klindamycin. Nyfödda barn kan drabbas av svåra infektioner orsakade av S. agalctiae. Eretromycin och klindamycin används som alternativ till penicillin vid allergi.
Ett annat ororsmoment är utbrotten av vankomycinresistenta enterokocker, VRE, på sjukhus. Under förra året förekom ett stort och flera mindre utbrott, varav en utbrottsstam av VRE orsakade blodförgiftning hos fem patienter. Dessa återkommande VRE-utbrott visar enligt Folkhälsomyndigheten att följsamheten till hygienrutiner behöver bli bättre på sjukhusen.
Under förra året noterades också ett ökande antal fall av Enterobakteriaceae med ESBL-CARBA. ESBL är ett samlingsnamn för en typ av enzymer tarmbakterier kan bära på och som kan bryta ned antibiotika av typen penicilliner och cefalasporiner. Med tillägget CARBA kan de dessutom bryta ned karbapenemer, som ofta är den enda tillgängliga behandlingen vid infektion med ESBL-producerande bakterier.
Bakterier som producerar ESBL-CARBA är med andra ord extremt resistenta och det finns få behandlingsalternativ vid en eventuell infektion.
På plussidan noterades dock en låg resistens hos E. coli mot de antibiotika som används som förstahandsval vid behandling av okomplicerad urinvägsinfektion, det vill säga mecillinam och nitrofurantoin.
Likaså har användningen av bredspektrumantibiotika minskat till fördel för antibiotika med smalare spektrum, vilket ger mer träffsäkra behandlingar.
Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att i en internationell jämförelse har Sverige ”fortfarande en gynnsam situation” vad gäller antibiotikaresistens hos bakterier från människor och djur.
– För att bibehålla vår långsamma resistensutveckling måste vi intensifiera vårt effektiva och långsiktiga arbete med klok antibiotikaanvändning, förebyggande av infektioner och minskad smittspridning, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
