Läkemedelsreformen har inte ännu lett till någon synbar inbromsning av den totala kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet. Tvärtom skenade läkemedelsförsäljningen (förmån plus egenavgift) till en ny rekordnivå på strax över två miljarder kronor i oktober.
Utvecklingen kan tyckas paradoxal med tanke på att oktober var den första månaden med generikareformen, som genomdrivits i kostnadsbesparande syfte.
Ökningen kan delas upp i en volymökning och en förskjutning mot dyrare läkemedel inom sortimentet.
? Vi har ännu ingen förklaring till denna utveckling. Vi analyserar detta för närvarande, sa Bo Gunnarsson på Apoteket vid en pressträff idag.
Prisnivån på receptbelagda läkemedel inom förmånen minskade dock något under oktober månad, som ett resultat av de många prissänkningarna inom det konkurrensutsatta sortimentet.
Försäljningsandelen som betalas av staten/landstingen har mellan januari och oktober stigit med 8,9 procent jämfört med samma period förra året.
Apoteket presenterade vid sin pressträff idag också statistik som visar att de flesta byten till generika som Apoteket genomför inom ramen för den nya reformen bara ger en marginell vinst.
Vid hela 61 procent av de byten till generika eller parallellimporterade läkemedel som genomfördes på apoteken i oktober var prisskillnaden mellan förskrivet och expedierat läkemedel under tio kronor.
Vägs merarbetet för personalen in utgör alla dessa byten en samhällsekonomisk förlustaffär.
Detta kan tyckas tala för att en så kallad bagatellgräns för prissänkningar enligt dansk modell, eller någon liknande konstruktion, vore motiverad. Detta övervägdes på regeringskansliet inför antagandet av propositionen om läkemedelsförmåner i våras, men blev inte verklighet.
? De inledande erfarenheterna talar för att en sådan lösning vore bra. Men det kräver i så fall en lagändring. Bytena som bara ger en marginell vinst är baksidan av myntet med generikabytena, sa Hans Selander, ?reformgeneral? på Apoteket, vid presskonferensen.
Genomförandet av reformen har annars gått smidigt på apoteken. Systemet med arbetsplatskoder fungerar relativt bra; koderna finns idag på i stort sett alla recept på de flesta håll i landet. Få kunder och förskrivare har reagerat negativt på förändringarna. Återrapporteringen till förskrivarna har dock varit tidskrävande och kötiderna på apoteken har på vissa håll blivit längre.
Betydligt färre förskrivare än befarat hade under den första månaden med reformen kryssat på recepten och därmed motsatt sig byte av läkemedel. Bara 2,6 procent av alla expedierade recept under oktober var kryssade.
Enligt Apotekets beräkningar innebär reformen att de totala kostnaderna för läkemedel från oktober i år till och med september nästa år minskar med omkring 150 miljoner kronor.
Större delen av denna effekt kan hänföras till prissänkningar, medan en mindre del beror på byten till generika eller parallellimporterade läkemedel. Bytena gav under oktober en besparing på cirka fyra miljoner kronor, enligt Apoteket.