Anders Ericson, vd för organisationen Sveriges Annonsörer, tror att diskussionen om en avreglering av apoteksmonopolet kan vara en orsak till den ökade annonseringen.
– Bolagen slår vakt om sina varumärken ifall en avmonopolisering blir aktuell. Kommer man inom en snar framtid kunna köpa huvudvärkstabletter i en butik är det viktigt att redan idag ha profilerat sina produkter.
Konjunkturberoende reklam
Framförallt är det receptfria medel som företagen lanserat. Nicorette och Nicotinell mot tobaksbegär är, enligt Sifos reklammätningar, de enskilda läkemedel som marknadsförts hårdast under 2005. I övrigt finns flera smärtstillande preparat med på listan över de tio medel som läkemedelsindustrin annonserat mest för.
Reklamköp är konjunkturberoende och Anders Ericson menar att läkemedelsindustrins ökade annonsering inte sticker ut särskilt mycket med tanke på att det råder högkonjunktur.
– Räknar man i procent är ökningen kraftig, men sett i absoluta tal är ändå läkemedelsindustrin relativt återhållsam jämfört med många andra branscher. Inom dagligvaruhandeln finns det enskilda aktörer som lägger ut cirka 400 miljoner kronor på annonsering under ett år och i det perspektivet ter sig läkemedelsindustrin rätt blygsam.
Det företag som investerade mest pengar i läkemedelsreklam i Sverige under 2005 var Pfizer som la ut sammanlagt 172 miljoner kronor. I likhet med flera andra företag satsar bolaget mer och mer på nätet.
– Vi satsar på internet eftersom vi ser att ju fler människor som är uppkopplade, desto fler söker information om hälsa på internet. Vi har sett ett ökat antal besök på vår webbplats och även på våra terapiområdessajter, säger Petra Eurenius, PR-chef på Pfizer.
Investerar i internet
Även Astrazeneca investerar mycket i internet. Bolaget ökade sin totala budget för annonsering år 2005 med över 50 procent. Ett skäl till de ökade kostnaderna är tv-kampanjer som gör reklam för internetsajter om sjukdomar.
– Människor vill vara med och ta ansvar för sina sjukdomar och då är internet en kanal där man söker information, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef för Astrazeneca i Sverige.
En anledning till den ökade annonseringen kan vara hårdare riktlinjer för hur industrin får marknadsföra nya preparat till läkarkåren.
– När vi inte får möjlighet att träffa förskrivande läkare på samma sätt som tidigare kan annonsering bli mer intressant. Men det kan aldrig ersätta det personliga mötet med tillfälle till dialog, säger Petra Eurenius.
