Fortbildningen om läkemedelsfrågor för vården i Region Stockholm står inför en förändring som har väckt en del oro. Kritiker bland dem som i dag driver arbetet fruktar en sänkt kvalitet i utvecklingsarbetet kring förskrivningsmönster och andra läkemedelsfrågor.
Diskussionen handlar om vem som i fortsättningen ska ansvara för att föra ut kunskap och budskap från regionens läkemedelskommitté till vårdcentraler och andra lokala verksamheter. Och för att följa upp verksamheternas förskrivning i diskussioner utifrån lokal statistik.
Region Stockholm stöper om
I många år har enheten för medicinsk fortbildning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen skött detta arbete i nära samarbete med läkemedelskommittén. Men nu vill hälso- och sjukvårdsförvaltningen att verksamheterna själva tar en större del av ansvaret.
– Vi är mitt inne i ett stor omstöpning för att i Region Stockholm anpassa oss till det nya nationella systemet för kunskapsstyrning. Förändringen av utvecklingsarbetet kring läkemedelsfrågor ingår i denna stora förändringsprocess, säger Magnus Thyberg, avdelningschef för regionens avdelning för kunskapsutveckling.
– Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag att effektivisera sin verksamhet och bli mindre. Förvaltningen funderar därför nu över vilka roller den ska ha och vilka uppgifter den måste göra.
Mångårig verksamhet
Hittills har regionens alla vårdcentraler några gånger per år fått fortbildningsbesök av informationsläkare och informationsapotekare från enheten för medicinsk fortbildning. De har gett återkoppling på vårdcentralens förskrivningsmönster och uppmuntrat till diskussion och lokalt förändringsarbete. De har även fortbildat om aktuella behandlingsfrågor som de valt i samråd med regionens läkemedelskommitté.
– Detta är en väletablerad verksamhet som har fungerat mycket bra. Men den passar inte in i den nya roll som hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska ha i framtiden, säger Magnus Thyberg.
Han menar att den regionala organisationen enligt principerna för kunskapsstyrning ska ha ett ansvar att samordna och komma med rekommendationer. Men att ”lokala krafter” ska arbeta med själva det konkreta införandet av kunskap och rekommendationer. Ansvaret för det arbete som informationsläkarna och -apotekarna hittills gjort, bör enligt honom ligga mer ”vårdgivarnära” och inte på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Men vad betyder det mer konkret, ska fortbildningsverksamheten läggas ned?
– Nej, den måste fortsätta men på ett annat sätt, svarar Magnus Thyberg.
Vem ska då göra jobbet i fortsättningen?
– Det kan jag inte svara på ännu. Vi är mitt inne i en stegvis förändringsprocess.
Tempot ska anpassas
Förvaltningen har förhandlat med facket om förändringen av fortbildningsverksamheten. Detaljerna i omorganisationen är enligt Magnus Thyberg ännu inte bestämda, men den kommer inte att leda till några uppsägningar.
Han räknar med att förändringen kommer att vara helt genomförd inom ett år.
– Nu har vi bett läkemedelskommittén att diskutera hur den vill lägga upp arbetet utifrån de förändrade förutsättningarna. Hur kan de fortsätta att nå ut med sina budskap? Läkemedelskommitténs arbete har fungerat väldigt väl och vi är måna om att behålla den goda kraften i detta. Därför har vi inte bråttom utan förändringstakten får anpassas.
