Upphandlingsmyndighetens nya miljökrav för upphandling av läkemedel till slutenvården har, som Läkemedelsvärlden berättade i en tidigare artikel, under sitt första år inte fått något stort genomslag. Region Stockholm som började tillämpa dessa miljökrav redan i fjol, är dock ett av undantagen.
Miljökraven, eller hållbarhetskriterierna som det korrekta namnet lyder, är verktyg som regionerna ska kunna använda för att köpa in så miljövänligt producerade läkemedel som möjligt till slutenvården. Att Region Stockholm kom i gång så snabbt har flera förklaringar.
– Region Stockholm är en stor aktör som har arbetat länge med dessa frågor och jobbat fram kompetens inom området. Vi medverkade också i Upphandlingsmyndighetens arbete med att ta fram de nya kriterierna. Allt detta gjorde att vi var beredda att börja tillämpa kriterierna direkt när de kom, berättar Charlotta Brask, hållbarhetschef i Region Stockholm.
Högst miljökrav på antibiotika
Kriterierna innehåller tre nivåer med miljökrav som är olika högt ställda – från bas- till spjutspetsnivå.
– Vi valde att differentiera nivån på kraven beroende på läkemedelssubstans, säger Charlotta Brask.
För antibiotika använde regionen utvalda miljökrav från den högsta nivån i Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier. Detta eftersom det anses extra viktigt att minska utsläppen till miljön av just dessa substanser.
Den högsta nivån, kallad spjutspets, innebär att tillverkare premieras om de talar om på vilka produktionsanläggningar läkemedlet respektive den aktiva substansen är tillverkade. Den leverantör som uppfyller dessa miljökriterier får poäng för det. Poängen ökar deras möjlighet att vinna över andra leverantörer i konkurrensen om avtalet. För att öka genomslagskraften genom en högre poängsättning av kravet valde Region Stockholm att endast ställa kravet på tillverkningen av aktiv substans.
Men Region Stockholm lade även till ytterligare ett miljökriterium utöver dem på Upphandlingsmyndighetens spjutspetsnivå för antibiotika. Tillverkare kan även få poäng genom att kunna redovisa resultat från utsläppskontroll vid tillverkningen av aktiv substans.
– De måste då ta prov på processvattnet och analysera halten av aktiv substans i det, förklarar Charlotta Brask.
Fortsätter på samma sätt
Region Stockholms upphandling 2019 omfattade ungefär en tredjedel av de antibiotika som regionen använder i slutenvården. Enligt Charlotta Brask tog leverantörerna emot de nya kriterierna väl.
– Vi fick in anbud från leverantörer som kunde uppfylla samtliga kriterier, säger hon.
För övriga läkemedelskategorier använde Region Stockholm krav motsvarande basnivån i Upphandlingsmyndighetens kriterier.
– Vi kommer att fortsätta upphandla enligt den här modellen. Så för varje upphandling ökar andelen antibiotika för vilka kraven ställts. Vi hoppas också att fler och fler leverantörer väljer att arbeta för att uppfylla kraven så att genomslaget blir större, säger Charlotta Brask.
– Vi kommer även att fortsätta utveckla vårt kravställande och skärpa kraven över tid.
Ej kostnadsdrivande
Vad skulle nästa steg kunna bli, att sätta gränsvärden för utsläpp från tillverkningen?
– Dessa kriterier är ju nya, så det kommer sannolikt att ta några år innan de skärps ytterligare. Svårt att säga nu om gränsvärden är nästa steg, eller om vi behöver ta något steg däremellan.
Enligt Charlotta Brask finns det hittills inget som tyder på att läkemedelskostnaderna blir högre genom att regionen använder Upphandlingsmyndighetens nya miljökrav.
– Avtalet började gälla i år så vi har inte så mycket information, men än så länge kan vi inte se att det har varit märkbart kostnadsdrivande. Delvis kan det bero på att när det gäller antibiotika så är prisskillnaderna mellan olika leverantörer generellt sett inte så stora, säger hon.
Miljön då, blir den verkligen bättre av att ni upphandlar så här?
– Ja, på de platser där produktionen sker kan hållbarhetskriterierna på sikt ge reella miljöförbättringar, särskilt om vi blir fler som tillämpar kriterierna. Nuvarande kravställande handlar mycket om en successiv uppbyggnad av kunskap, både för oss och för leverantörerna. Denna kunskap behövs som grund för att kunna ställa ännu skarpare krav framöver, säger Charlotta Brask.
– Men det är också viktigt att jobba brett med frågorna om läkemedel och miljö så att vi även minskar de negativa miljöeffekter som uppstår när vi använder läkemedlen. Här handlar det bland annat om att fortsätta väga in miljöhänsyn vid framtagande av regionernas listor över rekommenderade läkemedel. Det är också viktigt att ha en effektiv läkemedelshantering som minskar onödig kassation och så klart att kassera läkemedel på rätt sätt.
