Det nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är en IT-baserad kunskapskälla som cancervården i hela Sverige använder. Biblioteket innehåller tydliga och enhetliga beskrivningar av för närvarande hela 760 behandlingsregimer mot olika cancersjukdomar.
I det webbaserade biblioteket kan sjuksköterskor, läkare, farmaceuter och andra enkelt hitta information om hur man doserar och kombinerar olika läkemedel inom en regim. Här får man också veta vilka biverkningar som kan förekomma och hur man hanterar dem.
Till varje regim finns dessutom särskild patientinformation.
Regimbiblioteket växer snabbt
Den enorma och välstrukturerade textsamlingen växer i snabb takt eftersom nya cancerbehandlingar ständigt kommer fram.
– Det finns inget annat diagnosområde där utvecklingen går lika fort som på vårt, säger Ulrika Landin, samordnare av det nationella regimbiblioteket, till Läkemedelsvärlden.
Hon är glad och stolt efter att nyligen ha varit i Stockholm för att ta emot det prestigefyllda priset Guldpillret. Det gjorde hon tillsammans med den tidigare samordnaren AnnSofie Fyhr som redan 2011 började lägga grunden för regimbiblioteket och arbetade med det fram till sin pensionering tidigare i år.
Juryns motivering
Guldpillret delas årligen ut av Läkemedelsförsäkringen i samarbete med Dagens medicin. Syftet är att uppmärksamma satsningar som leder till bättre läkemedelsanvändning, minskade läkemedelsskador och ökad patientsäkerhet.
Guldpillerjuryns motivering för att belöna det nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel lyder så här:
”Ett gediget och användarvänligt nationellt kunskapsstöd med patientsäkerhet och jämlik vård i fokus. Årets vinnare säkrar tillgång till kvalitetssäkrad information till både vård och patienter om komplexa cancerbehandlingar som är högriskläkemedel. Arbetet har varit föredömligt väl samordnat och förankrat, och har därför fått bred användning i vården och även spridits internationellt.”
Beroende av kontakt med användarna
Vem skulle inte bli glad av sådana ord? Samordnare Ulrika Landin berättar dessutom att det känns extra roligt att få priset eftersom regimbiblioteket varit nominerat två gånger tidigare men då inte nått ända fram.
Nu är hon tillbaka i jobbvardagen vid Regionalt cancercentrum syd i Lund där hennes uppdrag är att driva och koordinera drift och utveckling av den prisbelönta kunskapskällan. I arbetsgruppen bakom regimbiblioteket ingår förutom Ulrika som är farmaceut, två läkare, tre sjuksköterskor och två personer från IT-utvecklingsteamet.
– Dessutom har vi stöd av en referensgrupp med hängivna användare inom vården som vi möter digitalt två gånger om året. Referensgruppen är jätteviktig, säger Ulrika Landin.
– Med referensgruppen kan vi checka av sånt vi utvecklar. För att utveckla ett bra IT-baserat kunskapsstöd är det verkligen helt nödvändigt att ha bra kontakt med användare.
Viktigt ha IT-utvecklarna nära
En annan framgångsfaktor är, förklarar Ulrika Landin, att IT-utvecklarna finns organisatoriskt nära, kan regimbiblioteket och är lätta att nå.
– Det gör att vi kan vara både snabba och flexibla. Vi kan publicera nyheter väldigt fort och ändra sånt som behöver ändras.
Det hela började som ett projekt, men i dag regimbiblioteket en etablerad verksamhet med stabil finansiering inom Regionala cancercentrum i samverkan, RCC. Var och en av de 760 behandlingsregimerna är granskade och godkända av läkarexperter från vårdprogramgrupperna för respektive cancerdiagnos.
Nya frågor att lösa
För att komma med i biblioteket behöver regimen därför bygga på läkemedel som NT-rådet har rekommenderat vården att använda. NT-rådet är regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier.
I takt med den kliniska forskningens framsteg på cancerområdet får Ulrika Landin och hennes medarbetare nya frågor att lösa i regimbiblioteket. På senare år har till exempel behandlingar med monoklonala antikroppar av typen PD-(L)1-hämmare, som Läkemedelsvärlden rapporterat, fått en allt bredare användning.
Det blir då vanligare att samma behandlingsregim används vid ett flertal olika cancerdiagnoser, något som tidigare var mycket ovanligare.
– Då gäller det för oss att hitta smarta lösningar för hur vi ska anpassa vår arbete efter detta. Vilken granskare ska till exempel godkänna en sådan regim och hur presenterar vi informationen så tydligt och effektivt som möjligt?
Vill möta referensgruppen IRL
Med Guldpillret 2024 följer en prissumma på 100 000 kronor. Ulrika Landin och hennes medarbetare har redan klart för sig hur de vill använda pengarna:
– Nu ska vi samla referensgruppen och träffas på riktigt!
