Regeringen har beslutat om ett nytt anslag på tio miljoner kronor till det pågående pilotprojektet om helgenomsekvensering vid barncancer, GMS barncancer.
Helgenomsekvensering innebär att hela arvsmassan kartläggs i tumörceller och celler från andra vävnader eller blodet. Detta ger precisare diagnoser än vanliga standardmetoder och öppnar för användning av nya läkemedel.
Beskedet från regeringen innebär att cancerdrabbade barn runt om i landet även under 2023 kommer att kunna få denna möjlighet.
GMS barncancer unikt i Europa
Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om läget i pilotprojektet GMS barncancer. Efter några tröga startår kom det praktiska arbetet i gång vid landets sex barnonkologiska centra i början av 2021.
Steg för steg har allt fler barn med cancer kunnat erbjudas helgenomsekvensering. Målet att ge erbjudandet till alla barncancerpatienter kan snart nås. Projektet syftar även till att utvärdera effekten på överlevnad och livskvalitet för patienterna.
Det svenska projektet är unikt i Europa då alla barn ska få frågan om att delta och i dag har över 400 barn fått diagnos med helgenomsekvensering. Den svenska Barntumörbanken lagrar informationen.
Barncancerfonden största finansiären
Men som Läkemedelsvärlden rapporterat är den fortsatta finansieringen ett orosmoln. Barncancerfonden har hittills stått för merparten av finansieringen.
Barncancerfondens stöder GMS barncancer till och med 2026 med sammanlagt 39 miljoner kronor. Staten bidrog med sammanlagt 16,4 miljoner kronor 2021-2022. Och det nya anslaget på tio miljoner kronor säkrar verksamheten under innevarande år.
Ola Mattsson, Barncancerfondens generalsekreterare, välkomnar att regeringen tillskjuter medel, men poängterar att det inte är en långsiktig lösning.
– Barncancerfonden har möjliggjort att projektet kunnat starta. Tack vare regeringens stöd har varje drabbat barn kunnat erbjudas helgenomsekvensering och detta kan nu fortsätta. Fortfarande kvarstår utmaningen med att säkra finansieringen långsiktigt, säger han
Efterlyser beslut i regionerna
Ola Mattsson menar att det är viktigt att regionerna också kliver fram och långsiktigt och varaktigt finansierar den här insatsen. Han menar att det är dags för regionerna att börja engagera sig i den långsiktiga driften.
– I grunden handlar det om att införa och möjliggöra precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Något som vi har slagit fast i både i nationella och regionala planer att vi ska göra. Dessutom måste nya metoder ta vid när äldre metoder inte tillför samma värde.
